Allmän avtalsrätt. Tillfälle III

 

 

 

                       LAGMODELLEN M M FÖR AVTALSSLUT, 1 och 4 kap AvtL

 

                     

                       AVTALSTEORIER

 

 AvtL                      Löftesprincipen: Löftena anbud och accept är var för sig bindande, 1 § 1 st AvtL.

CISG                       Kontraktsprincipen: Ingen av parterna är bunden av sin förklaring förrän avtal
uppstått, art 16.1 CISG.

 

Del II (art 14–24 CISG) om avtals slutande har undantagits av Sverige, Finland, Norge och Danmark. Bestämmelserna kan bli tillämpliga för en svensk köpare om säljarens land tillträtt CISG utan reservation.

Angloamerikansk rätt: Doctrine of consideration (vederlagsläran) innebär att anbud kan bli bindande men endast under förutsättning att anbudsgivaren erhåller någon slags motprestation, ett vederlag som kan vara hur litet som helst, t.ex. en ärta.

 

Vilja                       Viljeteorin: Avtal skall motsvara den gemensamma partsviljan.

 

Tillit                       Tillitsteorin: Avtal skall motsvara partens förlitan till (”befogade intryck av”) motpartens rättshandling.

 

Förklaring                       Förklaringsteorin: Hybrid. Avtal skall motsvara parternas viljeuttryck.

 

Vid viljefel och förklaringsfel konkurrerar viljeteorin och tillitsteorin med varandra. AvtL vilar på båda teorierna.

 

Haltande                       Lagmodellen innebär att anbudsgivaren är bunden av sitt anbud under acceptfristen
rättstillstånd                       (ett s.k. haltande rättstillstånd med ensidig bundenhet). Om ren och rättidig accept
                       kommer anbudsgivaren till handa uppstår avtal.

 

 

                       DISPOSITIVITET & FORMKRAV

 

Bestämmelserna om avtals ingående, 1 kap AvtL, är dispositiva och viker således för parternas uttryckliga avtal men även för handelsbruk, 1 § 2 st AvtL.

 

                       Formalavtal faller utanför 1 kap AvtL, 1 § 3 st.

 

 

                       ACCEPTFRIST

 

Ett anbud är inte bindande i all evighet, utan måste besvaras inom viss tid (acceptfrist), jfr dock 8 § 1 st.

 

Anbudstagare kallas ”acceptant” om denne avgett accept.

 

Accepts                       Accepten behöver inte avlämnas i samma form/sändsätt som anbudet. Det går t ex sändsätt                       bra att svara muntligt på skriftligt anbud (såvida inte anbudet anger annat). 

 

                       Till handa

 

                       Mottagaren skall ha möjlighet att omedelbart ta del av innehållet.


Om mottagaren är näringsidkare måste accepten komma fram före kontorstidens slut.

 

Är mottagaren bank skall accepten inkomma före bankdagens utgång.

 

Befordran till anbudsgivarens postbox är tillräckligt, åtminstone om denne är näringsidkare. Mera tveksamt om tillhandarekvisitet är uppfyllt genom avisering om att försändelse ligger för uthämtning på postkontoret. (Grönfors & Dotevall, Avtalslagen, s 71.)

 

 

Konventionell acceptfrist 2 §

 

Viss tidpunkt                      Har anbudsgivaren angett acceptfrist skall den vara honom till handa inom den tiden, 2 § 1 st.

 

Tidrymd                      Anges en viss tidrymd för svar (”inom en vecka”) i ett brev som är daterat räknas fristen från dateringen, 2 § 2 st.

 

Anges tidrymd i ett telegram räknas fristen från det klockslag som anbudet inlämnats för telegrafering, 2 § 2 st.

 

Vilken av dessa två tidsbestämmelser som skall gälla för andra skriftliga anbud (än brev och telegram) är tveksamt. Skall accept av anbud i fax, telex och e-mail inkomma före det klockslag som anbudet avsänts eller räcker det med att det inkommer under acceptfristens sista dag?

 

 

Legal acceptfrist 3 §

 

Ingen frist                      Har ingen acceptfrist angetts skall accepten inkomma inom skälig tid beräknat utifrån anbudsgivarens situation vid tiden för anbudets avlämnande, 3 § 1 st 1 p.

 

I den skäliga fristen inräknas, förutom skälig betänketid för anbudstagaren, även befordringsfristerna.

 

Befordringsfrister

 

Förseningar                      Anbudsgivaren behöver inte räkna med förseningar i sändsätten, varken hos sin egen eller anbudstagarens försändelse, 3 § 1 st 2 p 1 ledet.

 

Sändsättets                       Acceptens sändsätt behöver alltså inte vara det samma som anbudets. Däremot kan  betydelse                      acceptanten lägga anbudsgivarens sändsätt till grund för beräkningen av sin acceptfrist,
                       även om han använder sig av ett snabbare sätt att svara. 

 

Ex. anbudsgivaren skickar anbud med B-post (tar vanligen två–tre dagar). Skälig betänketid är två dagar. Accepten skall vara framme inom sex dagar från det att anbudet avsändes. Anbudstagaren kan exempelvis svara med A-post  den femte dagen eller muntligt per telefon den sjätte dagen.

 

Om anbudsgivaren telegraferat får han räkna med ett lika snabbt svarssätt, 3 § 1 st 2 p 2 ledet.

 

Muntligt                        Muntliga anbud måste antas genast, 3 § 2 st AvtL.

anbud

Såsom särskilt anmärks i 3 § 2 st kan viss frist ändå framgå av omständigheterna (jfr AD 149/1998).


Sen accept 4 §

 

Sen accept som kommer anbudsgivaren till handa gäller som nytt anbud, 4 § 1 st AvtL.

 

Om accepten aldrig når fram blir accepten inte ett nytt anbud, även om den ursprunglige anbudsgivaren skulle ha fått kännedom om acceptens innehåll på annat sätt.

 

Svarsplikt                       Anbudsgivaren skall utan oskäligt uppehåll reklamera om han måste inse att acceptanten utgått från att det framkommit i tid (dvs om han i ond tro om att acceptanten är i god tro om förseningen), 4 § 2 st (svarsplikt).

 

Om reklamation inte sker i tid blir anbudsgivaren bunden av accepten och avtal uppstår (passivitetsverkan).

 

 

Anbud utan tidsgräns 8 § 1 st

 

Interpella-                       Har anbudsgivaren inte krävt något uttryckligt svar på anbudet kan han ändå avkräva tionsrätt                      anbudstagaren besked (inter­pel­lations­rätt). Om accept inte lämnas då, förfaller anbudet,
                      8 § 1 st.

 

 

Återkallelse 7 § och 39 §

 

Kunskaps-                       Återkallelse av anbud, accept eller avslag kan ske intill dess mottagaren tar del av  punkten                      anbudet, accepten eller avslaget (kunskapspunkten), 7 §.

 

Det räcker om återkallelsen kommit mottagaren till handa innan eller samtidigt som mottagaren tar del av det återkallade meddelandet.

 

Re integra                       Återkallelse kan ske vid en ännu senare tidpunkt än den som anges i 7 §:

Normalt är kunskapspunkten, dvs tidpunkten då motpartens rättshandling blev känd för parten, avgörande för om parten skall anses ha varit i god tro, 39 § 1 p (mala fides superveniens non nocet: efterkommande ond tro skadar inte).

 

Re integra-bestämmelsen i 39 § 2 p anger att undantagsvis hänsyn under särskilda omständigheter kan tas till efter­kommande ond tro hos en part, under förutsättning att rätts­handlingen ännu inte inverkat bestämmande på hans handlingssätt. Re integra = orörd sak.

 

 

                      EJ ACCEPT

 

Avslag 5 §

 

Avslag innebär att acceptfristen upphör, 5 § AvtL.

 

Anbudstagaren kan inte ångra sig och acceptera inom den ursprungliga acceptfristen (under förutsättning att anbudsgivaren tagit del av avslaget).

 

 

Oren accept 6 §

 

En accept är oren om den inte oväsentligt skiljer sig från anbudet (”spegelbildsprincipen”).

 

Oren accept utgör avslag i förening med nytt anbud, 6 § 1 st.

 

Svarsplikt                       Anbudsgivaren skall utan oskäligt uppehåll reklamera för att undgå bundenhet om han måste inse (ond tro) att anbuds­givaren utgår från att den är ren (faktisk god tro), 6 § 2 st.

 

Om reklamation inte sker i tid uppkommer avtal och dessutom på den orena acceptens villkor (passivitetsverkan).

 

 

Positiv avtalsbindning 8 § 2 st

 

Negativ          8 § 2 st anger att negativ avtalsbindning är stadgat i vissa fall (exvis 4 § 2 st, 6 § 2 st bindning                      och 9 § 2 p AvtL, 5 § KommL samt 18 och 19 §§ HaL).

 

Ingen                      Härav framgår motsatsvis att huvudregeln är positiv avtals­bind­ning, d v s att den som svarsplikt                      tiger inte samtycker.

 

 

Uppfordran 9 §

 

Uppfordran att avge anbud är anbudsliknande men inget anbud.

 

Utan                        Om det i ett ”anbud” anges uttrycken ”utan förbindelse” eller ”utan obligo” el likn förbindelse                      föreligger endast en uppfordran, 9 § 1 p.

 

Svarsplikt                      Den som lämnat uppfordran måste utan oskäligt uppehåll reklamera för att undgå bundenhet om anbud inkommer inom rimlig tid och han måste inse att hans uppfordran gett upphov till anbudet, 9 § 2 p.

 

Offentligt                       Erbjudanden till allmänheten är inte anbud, utan på sin höjd uppfordran att avge erbjudande                      anbud och annars oförbindande utbud.

 

Individuell                      För uppfordran fordras att den i vart fall har en inriktning på en individuell adressat adressat                      för att kunna läggas till grund för svarsplikt för den som avger uppfordran. Även om så
                       är fallet ger omständigheterna ofta inte ge upphov till befogad tillit hos den som svarat
                       på erbjudandet.

 

 

Reklamation för att undgå bundenhet 40 §

 

Mottagarens                       Reklamation som avses i 4 § 2 st, 6 § 2 st, 9 § 2 p AvtL, dvs för att undgå
risk                      bundenhet, går på mottagarens risk, 40 § AvtL.