Regulating Markets and Labour - Nordic, European and Global Perspectives (ReMarkLab)

Sammanfattande projektbeskrivning

Idag är globaliseringen den huvudsakliga drivkraften för förändringen av arbetsrätten, relationerna på arbetsmarknaden och arbetsmarknaden i sig. Denna globalisering består av två tätt sammanlänkade processer. Den första är globaliseringen av ekonomin. Den andra är rättens egen internationalisering. Innehållet i arbetsrätten på nationell nivå bestäms idag genom ett komplext samspel mellan olika aktörer (lagstiftare, domstolar, arbetsmarknadens parter, multinationella företag etc.) på olika nivåer (nationell, regional och global). Vidare medför internationaliseringen av såväl den ekonomiska rätten som arbetsrätten en spänning mellan de båda rättsområdena då marknader och arbete omregleras respektive avregleras.

Forskningsprogrammet syftar till att ta fram strategisk kunskap om denna styrning på flera nivåer, som är av central betydelse för förståelsen av utvecklingen och för att förse beslutsfattare på olika nivåer med en fast grund för rationella politiska beslut. Den forskning som bedrivs inom programmet skall vara av hög internationell kvalitet och relevans och integrera aktuella frågor som exempelvis det nationella genomförandet av bemanningsföretagsdirektivet eller analys av effekterna av Rom I-förordningen i frågan om tillämplig lag för kollektivavtal och anställningsavtal. Beredskap att hantera aktuella frågor underlättas av bred kompetens i forskargruppen samt gruppernas omfattande kontaktnät.

Ett annat viktigt mål för programmet är att stimulera samarbete och utbyte av idéer mellan forskare, arbetsmarknadens parter, statliga institutioner och andra berörda intressenter. Programmet arbetar aktivt med att främja samarbete och nätverk mellan nordiska, europeiska och amerikanska forskare på området.

Under de första åren kommer forskargruppen att arbeta med följande huvudprojekt som fokuserar på olika aspekter av förhållandet mellan marknader och arbete i ett globalt eller gränsöverskridande perspektiv, men som har tonvikt på europeisk (EU) rätt:

1.	Fackliga stridsåtgärder i en internationell ekonomi.
	En allt mer globaliserad ekonomi kommer att leda till att många stridsåtgärder får internationella konsekvenser. Projektet syftar till att klargöra de rättsliga möjligheter och de begränsningar i rätten av att vidta stridsåtgärder av internationell karaktär som kan tänkas uppstå. Fokus i projektet ligger främst på Norden, men projektet har stor räckvidd och omfattar även en analys av den internationella regleringen av stridsåtgärder inom ILO, Europarådet, EU och flera europeiska länder.
2.	Fri rörlighet, arbetsmarknadsreglering och flernivåstyrning i det utvidgade EU/EES/(i samarbete med Oslo universitet)
	Detta projekt fokuserar på utstationeringsdirektivet och tjänstedirektivet med tillhörande frågor. Syftet att uppnå en fördjupad förståelse för hur politiska, juridiska, sociala, institutionella och ekonomiska faktorer påverkar samspelet mellan olika institutioner och organiserade aktörer, formar överstatligt beslutsfattande och nationella anpassningar, med särskild hänsyn till anpassningen och tillämpningen av rättsliga system på arbetsmarknaden. Därutöver kommer EU-regleringen och dess utveckling på området att analyseras.
3.	Europeiska arbetsmarknadsöverenskommelser - en rättslig studie av de europeiska arbetsmarknadsparternas avtal.
	Under de senaste 20 åren har arbetsmarknadens parter på det europeiska planet kraftigt ökat sin betydelse för arbetsmarknadens reglering i stort. Arbets-marknadens parter deltar nu i EU: s lagstiftningsprocess enligt artiklarna 154-156 EUF-fördraget. De avtal som ingåtts på europeisk nivå kommer att bli en viktig del av regleringen på arbetsmarknaden. Forskningsprojektet omfattar en under-sökning av vilka avtal som finns på europeisk nivå, hur dessa har uppstått och hur den sociala dialogen har sett ut fram till avtalets uppkomst och vilka rättsliga frågor den reser. Den viktigaste delen av projektet kommer att avse den juridiska definitionen av de europeiska avtalen. Dessa kommer att analyseras ur dels ett nationellt perspektiv, dels ur en europeisk kontext.
4.	Flexicurity – en studie av svensk anställningsreglering i komparativt perspektiv
	Flexicurity (flexibilitet och trygghet) är ett centralt begrepp i EU-arbetsrätten. Flexicurity ska medföra flexibla och tillförlitliga anställningsavtal, övergripande strategier för livslångt lärande, en effektiv arbetsmarknadspolitik och moderna sociala trygghetssystem. Det allmänna syftet med detta projekt är en rättslig studie av anställningsregleringens utveckling och innehåll mot bakgrund av EU-rätten och begreppet flexicurity. Anställningsskydd och flexibla anställningar är i fokus. Centrala begrepp är anställbarhet och likabehandling. Rättsutvecklingen i Sverige jämförs med den danska, nederländska och engelska utvecklingen. Projektet innefattar aspekter på utformningen och innehållet av anställningsskyddets reglering, anställningsskydd och anställbarhet inom kollektivavtalssystemen, och innehållet i anställningsavtalet och rätten till utbildning och kompetensutveckling.
5.	Socialförsäkringsrättens allmänna principer (Thomas Erhag)
	Ett internationellt forskningsprojekt som syftar till jämförande studier av fyra allmänna principer för social trygghet; nämligen trygghet, solidaritet, eget ansvar och skydd. Den första etappen är inriktad på principen om säkerhet. Projektet samordnas av Max Planck-institutet för utländsk och internationell social rätt (München) och Research Unit Europa och social trygghet (KU Leuven). Thomas Erhag är ansvarig för rapporter om Sverige.

Från och med år 2011 kommer programmet också att initiera ytterligare forskning på global nivå. Förhållandet mellan socialförsäkringsrätt och arbetsrätt kommer att vara i fokus under hela perioden.

Ett viktigt syfte med programmet är att förmedla av kunskap om den internationella utvecklingen till nationella aktörer, samt att sprida kunskap till internationella aktörer om nordisk arbetsrätt och arbetsmarknadsrelationer. Denna kunskapsförmedling sker genom publicering i akademiska tidskrifter, nyhetsbrevet EU & arbetsrätt, webbportalen Arbetsrättsportalen och öppna seminarier.

Forskningsprogrammet bedrivs vid Institutet för social civilrätt, Juridiska institutionen, Stockholms universitet och finansieras av FAS- Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.

Forskargruppen består av:

Kerstin Ahlberg

Niklas Bruun

Filip Dorssemont

Thomas Erhag

Jonas Malmberg

César Rosado Marzán

Mia Rönnmar

Silvana Sciarra

Ulrich Mückenberger