Pågående forskningsprojekt vid Avdelningen för barns rätt och hälsa
Är barnets bästa en genusneutral princip?
Särskilt om domstols dömande i
mål om vårdnad, boende och umgänge
Studien rör en av barnrättens mest kontroversiella frågor, nämligen om domstolarna tar ovidkommande hänsyn till föreställningar om kön vid avgörande av tvister om vårdnad, boende och umgänge. Ställer domstol olika krav på mammor och pappor när det gäller bedömningen av deras förmåga att tillgodose barnets bästa? Påverkas bedömningen av om tvisten rör sig om döttrar eller söner? Inte minst i ljuset av att rimligt antagande är att såväl principen om jämställdhet mellan könen som principen barnets bästa kommer att fortsätta att dominera den svenska familjerättsliga diskursen är det av största betydelse för lagstiftning och domstols rättstillämpning att samspelet mellan dessa principer klargörs. Sådana klargöranden får också betydelse för de utomrättsliga lösningar rörande vårdnad, boende och umgänge som majoriteten föräldrapar förhandlar fram i samband med separation.
Kontaktperson: Professor Johanna
Schiratzki
johanna.schiratzki@juridicum.su.se
Rättsliga
förutsättningar för socialtjänstens barnskyddsarbete
Denna rättsvetenskapliga avhandling med tvärvetenskapliga inslag behandlar socialtjänstens ansvar för brottsutsatta barn och undersöker de rättsliga förutsättningarna för insatser i ärenden med misstankar om brott mot barn. Studien antar ett pro-aktivt barnperspektiv; det är de rättsliga förutsättningarna att skydda barn mot framtida brott och utsatthet som är i fokus. Rättsliga frågor som aktualiseras är hur intressekonflikten och gränsdragningen mellan förälderns rätt som vårdnadshavare och socialtjänstens yttersta ansvar ska tolkas och lösas, hur principen om barnets bästa påverkar socialtjänstens verktyg och mandat samt sekretessregleringens inverkan på barnskyddsarbetet. Avhandlingen innehåller också empiriska studier vars syfte är att undersöka hur socialtjänsten använder de rättsliga verktygen samt hur uppdraget att skydda barn från brott förstås och tolkas av socialtjänstens handläggare.
Kontaktperson: Pernilla Leviner
pernilla.leviner@juridicum.su.se
Parallella rättsliga utredningar vid misstanke om brott mot barn –bevisvärdering, beslutsunderlag och utredningsmetodik
Denna rättsvetenskapliga avhandling med tvärvetenskapliga inslag tar sitt avstamp i samhällets ansvar för att skydda barn från brott. Studien behandlar den bedömning som görs i LVU- och vårdnadsmål om den framtida risken för barnet när det finns misstanke om att barnet är utsatt för brott, s.k. parallella rättsliga utredningar. Prognoser betraktas som osäkra och svåra beslut. Gemensamt för rättsliga bedömningar av risk är ett lägre krav på bevisningen men höga krav på utredningen och beslutsunderlaget. Fråga uppkommer om hur en brottsmisstanke ska utredas och beaktas i ett vårdnads- eller LVU-mål. Mitt beteendevetenskapliga perspektiv utgår från frågan om det finns några vetenskapliga beprövade och validerade metoder för att utreda och förutsäga en risk för att barn kan komma att fara illa. Utifrån detta perspektiv behandlar min studie frågan om bevisvärdering, beslutsunderlag och utredningsmetodik i vårdnads- och LVU-mål.
Kontaktperson: Anna Kaldal
anna.kaldal@juridicum.su.se
