Särskilt om kursen

Specialkurs i Juridisk metodlära KURSÖVERSIKT VT2010 Notera att studenten normalt själv måste finna och kopiera de rättsfall som behandlas i kursen. I. Introduktion Rättsfilosofiska filosofiska förutsättningar för den juridiska metodläran Att läsa: Strömholm, s. 53 - 148 (översiktligt), kap 3 - 7 Begreppet "gällande rätt" ur olika synvinklar Att läsa: Strömholm, s. 25 - 52 (noggrant), kap 1 - 2 Sandström, The Concept of Legal Dogmatics Revisited, s. 1 - 15 (se under fliken kursmaterial) II. Rättsordningens uppgifter och rättens struktur Undervisning: Rättsinstitutsläran I den juridiska argumentationen anses vissa värden vara beaktansvärda trots att de saknar uttryckligt stöd i rättskällorna. Till denna kategori hör framför allt kravet på motsägelselöshet och struktur i rättsordningen. Förutom kravet på systematik har framför allt rättens effektivitet och samhällsnytta betonats. Det förefaller vara ostridigt att juristen i allmänhet antas ta hänsyn till såväl systematik och samhällsnytta i sin argumentation. Frågan är dock vad som omfattas av dessa omistliga värden i juridiken? Att läsa: Strömholm, s 151-201 (översiktligt), kap 8-9 samt ss 202-306 (noggrant), kap 11-14 Ekelöfs Rättegång, Bd I, s.13 - 31 Seminarieuppgift 1 Under 1800-talets senare hälft och framför allt under 1900-talet blev juristernas begreppsanvändning föremål för en hel del kritik. Kritikerna, främst den s k uppsalaskolan, menade att jurister i allmänhet och rättsvetenskapsmän i synnerhet använder särskilt rättighetsbegrepp på ett sätt som saknar rättsligt stöd och som allt som oftast utesluter en förutsättningslös bedömning av rättens samhällsnytta. Bedöm huruvida denna kritik förefaller hållbar? Sandström, Axel Hägerström och realismen Hägerström, Till frågan om begreppet gällande rätt (se hemsidan, under fliken kursmaterial) - NJA 1942 s 101 (se under fliken kursmaterial) III. Begreppet "rättstillämpning" och rättskälleläran Att läsa: Strömholm, s. 401 - 427, kap 20 Strömholm s. 307 - 333, kap 15 Seminarieuppgift 2 Den svenska rättskälleläran har aldrig lagfästs. I allmänhet har rättskälleläran uppfattats som en konvention, spridd genom juristutbildningen och accepterad av juristskrået. Det finns t.o.m. jurister som hävdat att rättskälleläran, i likhet med den juridiska metodläran i övrigt binder juristen på sedvanerättslig grund. Då domaren skall döma på grundval av sedvanerätt brukar domstolen uppdra åt t ex en branschorganisation eller handelskammare att undersöka de handlingssätt och attityder på vilken den aktuella sedvänjan vilar. Jämför den bild av rättskälleläran som ges i den juridiska doktrinen med juristernas egna uppgifter om hur de utför sina arbetsuppgifter. Nordling, svensk civilrätt. Allmänna delen, s. 26 - 31 (se under fliken kursmaterial) Sandgren, Vad gör juristen? Och hur? Del I - II IV. Lag och andra författningar Undervisning: Lagen som rättskälla Att läsa: Strömholm, s. 334 - 357, kap. 16 - RÅ 1999 ref 76 (Barsebäcksfallet), 4.1 - 4.3 rörande frågan om lagens generalitet - RH 1986:163 (ingår i undervisnngsmaterialet) Utdrag ur proposition 1978/79:67 s. 1 - 34 Seminarieuppgift 3 Frågan om det rätta förhållandet mellan samhälls- och rättsutveckling har varit föremål för en hel del diskussion sedan historiska skolan, med utgångspunkt i en organisk historieuppfattning, betonade rättens principiella avhängighet av samhällsutvecklingen. Om tyngdpunkten i historiska skolans analys låg på rättens egenskap att med en viss eftersläpning avspegla rådande samhällsförhållanden, siktar dagens debattörer in sig på möjligheten att påverka, snarare än att spegla, samhällsutvecklingen med normgivning. Analysera denna frågeställning ur såväl ett rättspolitiskt som ett juridiskt perspektiv med särskild hänsyn till den s k sexköpslagen. Lidbom, Lagstiftningsmaktens gränser, s. 283 - 299 Strömholm m fl, Skall lagreglerna spegla eller påverka den allmänna rättsuppfattningen?, s.101 - 120 Lernestedt - Hamdorf, Sexköpskriminaliseringen - till skydd av vad? Del I -II, s. 846 ff Utdrag ur Prop 2004/05:45 Redogörelse för RH 1986:163 Seminarieuppgift 4 Lagrådets remisser i en rad lagstiftningsärenden har väckt uppmärksamhet i media. Särskilt hätsk blev kritiken mot lagrådet då det avstyrkte förslaget att ge homosexuella par rätt att adoptera barn. Diskutera, med utgångspunkt i lagrådets yttrande i denna fråga och Bengtssons utredning av lagrådsgranskningens gränser, huruvida kritiken kan anses vara berättigad. Bengtsson, om lagrådsgranskningens gränser, s. 189 - 211 Utdrag ur proposition 2001/02:123 Partnerskap och adoption Lagrådets yttrande Utdrag ur Aftonbladets ledarsida den 20 februari 2002 Seminarieuppgift 5 En självklar verksamhet för jurister är att tillämpa lagar och andra föreskrifter. En förutsättning för tillämpningen är dock att man kan avgöra vad som över huvud taget utgör föreskrifter (författningar), att man kan hitta dem samt att man kan rätt kategorisera dem och sätta in dem i rätt sammanhang. Exempel från det praktiska rättslivet visar att detta inte alltid är helt lätt. von Essen, "Priset på pensionärers löständer", Festskrift till Hans Ragnemalm - NJA 1986 s. 572 PTSFS 2004:5 Särskilda läsanvisningar Powerpoint-presentation (se under fliken kursmaterial) V. Lagtolkning Undervisning: Svensk lagtolkningslära Att läsa: Strömholm, s. 428 - 479, kap. 21-22 Schmidt, Domaren som lagtolkare, s. 263 - 298 Övningsuppgifter Analysera domstolens användning av lagtolkningsprinciper samt ange tolkningsresultat i följande rättsfall: - NJA 2000 s 31 (Inga E./. Madeleine N) rörande tillämpning av specialpreskriptionen i HB18:9 - NJA 1985 s 879 (Nordisk Tekstil Vaeveri AS ./. Tedder) om tillämpning av köplagens regler om passiv stoppningsrätt - NJA 1985 s 788 ("Lillen"-fallet) angående tolkningen av 1 § i lagen om förbud mot professionell boxning - NJA 1996 s 663 (Metallslangfabriken AB ./. Elvärmeprodukter Jan Lans AB) rörande tillämpningen av 47 § köplagen - NJA 1977 s 717 (Porschefallet) angående tillämpning av 8 § skuldebrevslagen - NJA 2005 s 44 ett exempel på en långt gående objektiv teleologisk lagtolkningsteknik Särskilt om P O Ekelöfs teleologiska lagtolkningsmodell Att läsa: Strömholm, s. 479 - 497, kap. 23 Ekelöf, Rättegång, bd. I, s. 79 - 95 Thornstedt, Legalitet och teleologisk metod, s. 319 - 368 Grönfors, Ändamål och funktion, s. 523 - 557 Övningsuppgift Analysera HD:s lagtolkning i följande rättsfall: - NJA 1977 s 403 rörande beslag hos advokat enl RB 36:5 Seminarieuppgift 6 Som ett led i strävan att öka den etniska mångfalden i juristkåren beslöt Uppsala universitet år att förbehålla 10 procent av platserna på juristlinjen sökanden med föräldrar av utomnordisk härkomst. Denna kvotering innebar s k positiv särbehandling, d v s missgynnade andra sökanden, och två sökanden anmälde universitetet för brott mot likabehandlingslagens förbud mot diskriminering. Universitetet - och senare universitetets ombud justitiekanslern - invände att denna åtgärd, trots att den uppenbart var diskriminerade, föll under det undantag för "särskilda intressen" som återfinns i 7 § 2 st likabehandlingslagen. Inför förhandlingen i hovrätten offentliggjorde justitiekanslern sin plädering på ämbetets hemsida. Högsta domstolen har sedermera givit prövningstillstånd och målet ligger för avgörande i högsta instans. Analysera fallet ur den juridiska metodlärans synvinkel. - Uppsala tingsrätts dom den 12 januari 2005, T518-04/T2171-04 - Svea hovrätts dom den 21 december 2005, T1040-05 Justitiekanslerns plädering inför Svea hovrätt - Högsta domstolens dom den 21 december 2006 s 683 Seminarieuppgift 7 Såväl gällande rätt som den juridiska metoden har under lång tid byggt på den outtalade förutsättningen att samhället präglas av en grundläggande värdegemenskap. I ett mångkulturellt samhälle är detta inte längre någon självklarhet. Saken ställs på sin spets då viss kulturtillhörighet anförs som en ansvarsfrihetsgrund, eller som ett argument för strafflindring, i ett brottmål. I seminariet diskuteras nyckelbegrepp i straffrätten som likhet inför lagen och rättvisa. - SOU 2006:30 s.283 - 319 'Kulturella försvar.' Likhet och diskriminering Seminarieuppgift 8 En man hade, för en bekants räkning, förvarat drygt 4 kilo heroin på sin vind. Efter en tid lämnade mannen in narkotikan till polisen, men blev trots detta åtalad för brott mot narkotikabrottslagen. Tingsrätten dömde mannen till ett långt fängelsestraff. Mannen överklagade till hovrätten, som sänkte straffet betydligt. Fallet prövades slutligen i Högsta domstolen som helt friade mannen. Trots att 1 § narkotikabrottslagen synes vara klar och tydlig i sin utformning har tre instanser kommit till helt olika slut. Analysera domskälen med särskild hänsyn till domstolarnas tolkningsresultat. Zaremba, Maciej - Orättens rötter, Moderna tider dec/jan 1995/1996 s.26 (återfinns i Undervisningsmaterialet, del II) - NJA 2003 s 361 Seminarieuppgift 9 Utanför den straffrättsliga legalitetsprincipens område har frågan varit vilken roll den allmänna legalitetsprincipen spelar vid tolkning av offentligrättslig reglering. Skatterätten - och inte minst frågan om utformningen och tillämpningen av de straffbud som reglerar de s k skattebrotten - har härvidlag varit ett slående exempel på konflikten mellan kraven på regleringens effektivitet och individens rättssäkerhet. Under detta seminarium analyseras förhållandet mellan lagstiftningsteknik, lagtolkningsläror och kravet på en rättssäker rättstillämpning på skatterättens område. - NJA 2008 s. 946 - - RR dom 8 december 2008, mål nr 54-05 (RÅ 2008 not. 169) - - RÅ 2002 ref. 24 - - RÅ 1999 ref. 32 VI. Förarbeten Undervisning: Förarbeten som rättskälla Att läsa: Strömholm, s. 358 - 374, kap. 17 Lundholm, Lampan som vi glömde att släcka, s. 1 - 9 (se under fliken kursmaterial) Seminarieuppgift 10 Motiven ställning som rättskälla är omdiskuterad, trots att hänvisningar till förarbetsuttalanden förekommer flitigt i såväl rättspraxis som juridisk doktrin. Redogör för argument för och emot användningen av denna rättskälla. Lind, Högsta domstolen och frågan om doktrin och motiv som rättskälla, s. 352 - 360 Peczenik, Svenska lagmotiv i Europeisk Union, s. 306 - 311 Öberg, Några Anteckningar om användningen av förarbeten inom gemenskapsrätten, s. 492 - 507 C-478/99 kommissionen mot Sverige REG 2002, s. I-4147 Pepper v. Hart (se under fliken kursmaterial) VII. Rättspraxis och prejudikatanalys Undervisning: Svensk prejudikatlära Att läsa: Strömholm, ss 378-398, kap. 18 Strömholm, ss 498-509, kap. 24 Strömholm, En svensk prejudikatlära: Behov och möjligheter, ss 923 - 945 Bull, Om domstolarnas roll i demokratin - fågel, fisk eller mittemellan? Del I-II År 1994 hade Högsta domstolen att avgöra en tvist mellan staten och enskilda rörande frågan huruvida staten skulle anses vara skyldig att utge skadestånd på grund av en domstols rättsliga bedömning. Detta fall anses ge uttryck för den svenska prejudikatlärans relativa prejudikatbundenhet. Analysera fallet. - NJA 1994 s 194 Kleineman, Vad en domare bör veta - ett rättsfall om statens ansvar vid felaktig rättstillämpning, s. 141 - 145 Undervisning: Prejudikatvärdesbedömning Övningsuppgifter Bedöm prejudikatvärdet i följande rättsfall: - NJA 1998 s 792 (Kackerlacksfallet) (Lars H m fl ./. Wiera C) angående fel i försåld bostadsrättslägenhet och köparens undersökningsplikt - NJA 1989 s 346 (Rörstrands Päls AB./. Hansa Försäkringsbolag) rörande tillämpning av 36 § avtalslagen - NJA 1999 s 304 respektive NJA 1999 s 408 angående till synes motstridiga prejudikat - NJA 2000 s 31 (Inga E./. Madeleine N) rörande tillämpning av specialpreskriptionen i HB 18:9 - JO 1990/91 s 264 angående huruvida lantbruksstyrelsens föreskrifter överensstämmer med djurskyddslagen Seminarieuppgift 11 Lagstiftaren har sällan lyckats att hålla lagstiftningen à jour med samhällsutvecklingen. I en situation då lagstiftningen ter sig föråldrad ställs domstolen inför valet att antingen avgöra fallet efter gällande lag, eller i praxis modernisera den aktuella rättsregeln. Diskutera för- och nackdelar med dessa två alternativ med utgångspunkt i nedanstående rättsfall. Samtliga fall rör frågan om rätt till skadestånd för psykisk skada som åsamkas närstående till brottsoffer. Beyer, Rättsbildning genom lagstiftning eller rättspraxis, s. 584 - 592 -NJA 1993 s 41 I-II - NJA 1996 s 377 - NJA 1999 s 632 - NJA 2006 s 181 Seminarieuppgift 12 Vanligtvis underkastas rättsfall som avgjorts i de s k prejudikatsinstanserna - främst regeringsrätten och Högsta domstolen - analyser i de juridiska tidskrifterna. Inte sällan innefattar rättsfallsanalysen också mer eller mindre tydlig kritik från författarnas sida. Diskutera förhållandet mellan prejudikatvärde och rättsfallsanalys. Kleineman, Till frågan om rättsvetenskapen som omedelbart verkande rättskälla, ss 621 - 646 Lind, Rättsfallsanalyser - recension eller analys?, ss 232 - 240 Heuman, Högsta Domstolens prejudikatnedbrytande verksamhet, ss 201 - 233 Hellner, Rättsfallsöversikter i SvJT, ss 536 - 544 (Notera Bengtssons replik på s 545) VIII. Doktrin, sedvanerätt och övriga faktorer av betydelse för rättsanvändningen Sedvanerätt Att läsa: Björne, Nordisk rättskällelära, s. 59 - 72 Seminarieuppgift 13 På många rättsområden - t ex inom transporträtten - saknas ofta regler i de traditionella rättskällorna. Inom förmögenhetsrätten har standardavtal kommit att få en användning som påminner om det sätt på vilket jurister använder sig av rättskällorna. Ange argument för- och mot uppfattningen att standardavtal utgör en rättskälla. Westberg, Överraskande rättsbildning på grundval av handelsbruk eller allmänt tillämpade standardvillkor, s. 348 - 379 Seminarieuppgift 14 Sedvanerätten intar en särskild plats i den folkrättsliga argumentationen. Fastslå kriterierna för den folkrättsliga sedvanerättens uppkomst och på vilket sätt den avviker från den nationella rättens sedvänjor. Akehurst, Custom as a Source of International Law (ss. 61). Seminarieuppgift 15 Seminariets syfte är att analysera de tankestrukturer som kommer till uttryck i Högsta domstolens praxis när det gäller att fastställa vad som skall anses gälla mellan parterna i ett avtalsförhållande, till den del avtalet är ett resultat av parternas dispositionsfrihet. De tvingande regler som begränsar avtalsfriheten och de dispositiva regler som kan användas för att vid behov utfylla avtalet faller följaktligen utanför seminariets frågeställning. Också bevisfrågor lämnas i princip utanför. Tyngdpunkten för denna övning ligger således i praxis på avtalstolkningens område. -NJA 1981 s 323 (Parkering) -NJA 1992 s 439 (City) -NJA 1999 s 35 (Hyresgästinträde) -NJA 2001 s 750 (Självrisk) -NJA 2004 s 167 (Jakträtt) -kurslitteratur i Civilrätt 2 (närmast Ramberg - Ramberg, Allmän avtalsrätt) beträffande de aktuella spörsmålen. Juridisk doktrin Undervisning: Juridisk doktrin som rättskälla Att läsa: Strömholm, s. 395-398, kap 19 och s. 509-511, kap. 24.4 Lind, Högsta domstolen och frågan om doktrin och motiv som rättskälla, s. 360 - 370 Seminarieuppgift 16 I de fall uttrycklig lagstöd saknas för slitandet av en tvist tvingas ofta domstolen att förlita sig på sådana läror, rättsgrundsatser och juridiska begrepp som tillskapats, helt eller delvis, i den juridiska doktrinen. Det förekommer att företrädare för rättsvetenskapen kritiserar domstolarna för att ta för stor hänsyn till de juridiska begreppen i sin tvistelösning. Högsta domstolen har till och med anklagats för att bedriva s k begreppsjurisprudens. Bedöm hållbarheten i denna kritik. Kleineman, Begreppsbildning och den skadeståndsrättsliga analysen - en renässans för begreppsjurisprudensen?, s. 718 - 732 Hellner, Betalning av misstag, s. 409 - 415 - NJA 1999 s 575 (Fortune Finans-fallet) rörande solutio indebiti Seminarieuppgift 17 I det s k Barsebäcksmålet aktualiserades en rad olika rättsfrågor. Särskilt viktigt anses dock fallet vara vad gäller proportionalitetsprincipens innebörd och tillämpningsområde. Diskutera vad regeringsrättens dom kan tänkas ha för konsekvenser för förhållandet mellan juridik och politik. Jareborg, Vad är en princip? Festskrift till Åke Frändberg, s. 137 - 144 Sterzel, Barsebäckmålet, s. 658 - 675 - RÅ 1999 ref 76 (avsnittet i domskälen som behandlar betydelsen av proportionalitetsprincipen) - RH 1997:73 Seminarieuppgift 18 I förlängningen av frågan om domstolarnas lagtolkning befinner sig spörsmålet om de svenska domstolarnas rätt att pröva författningars grundlagsenlighet enligt RF 11:14. Denna mycket omdiskuterade reglering sätter frågan om förhållandet mellan juridik och politik på sin spets. Analysera denna frågeställning med utgångspunkt i litteraturen och aktuella rättsfall. Bengtsson, Om domstolars lagprövning, s. 229 - 247 - RÅ 1991 ref 87 - NJA 2005 s 33 IX. EU-rättslig metodlära Att läsa: Hettne - Oetken Eriksson, EU-rättslig metod Särskilda läsanvisningar (se under fliken kursmaterial) Powerpoint-presentation (se under fliken kursmaterial) X. Common Law - Civil Law Undervisning: Introduktion i common law-traditionens juridiska metod Att läsa: Sandström, The Swedish Model - Three Aspect of Legal Metodology (se under fliken kursmaterial) Eisenberg, The Nature of the Common Law Powerpointpresentation, The Nature of the Common Law (se under fliken kursmaterial) Seminarieuppgift 19 Common law-traditionen har utvecklat en juridisk metod som på många sätt avviker från de tekniker som jurister inom civil law-traditionen använder. Samtidigt har åtskilliga rättsvetenskapsmän konstaterat att den nordiska rättstraditionen inte har följt den strikta civil law-mallen. Några debattörer har till och med lanserat idén att de nordiska juristernas metod snarast utgör en kompromiss mellan de två dominerande rättskulturerna. Syftet med seminariet är att ge en bild av common law-traditionens metodologiska särprägel. XI. Kritik av den svenska juristrollen och den juridiska metodläran Att läsa: Ett urval av inlägg i den juridiska metoddebatten