|
OBS! Från och med hösten 2012
införs nya juristprogrammet med ny
studieordning. Läs mer
här. Utbildningsplan
finns
här.
Juristprogrammet
Utdrag ur lokal utbildningsplan för juristprogrammet,
270 hp
Fastställd av Juridiska
fakultetsnämnden 2007-04-23.
1. Programbeskrivning
Juristprogrammet omfattar 270 högskolepoäng. Utbildningen
leder till juristexamen, som är en yrkesexamen på avancerad
nivå. Juristexamen utgör behörighetskrav för vissa yrken
inom rättsväsendet. Utbildningen ger också god kompetens för
annat juridiskt och kvalificerat arbete såväl inom som utom
landet inom offentlig förvaltning och näringslivet samt för
rättsvetenskapliga forskarstudier.
2. Villkor för
tillträde till juristprogrammet
Behörighet för tillträde till juristprogrammet har den som
dels uppfyller de villkor för allmän behörighet som
anges i 7 kap. 5-7 §§ högskoleförordningen (SFS 1993:100),
dels uppfyller följande villkor för särskild
behörighet.
Svenska B/Svenska som
andra språk B, Historia A och Samhällskunskap A.
Betygen i dessa ämnen skall vara lägst Godkänd. Kravet på
särskild behörighet är också uppfyllt om motsvarande
kunskaper inhämtats på annat sätt.
3. Utbildningens mål
Enligt
högskoleförordningen (SFS 1993:100) bilaga 2,
examensordning, gäller följande:
Mål
För juristexamen skall studenten visa sådan kunskap och
förmåga som krävs för att arbeta inom yrken för vilka
juristexamen är ett behörighetskrav samt inom annan
yrkesverksamhet inom det juridiska området som förutsätter
sådan kunskap och förmåga.
Kunskap och förståelse
För juristexamen skall studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund samt insikt i
aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,
- visa fördjupad kunskap i och förståelse av centrala
juridiska ämnen samt kunskap i andra ämnen som är av
särskild betydelse för tillämpningen av de juridiska
kunskaperna,
- visa kännedom om rättssystemets roll nationellt och
internationellt, och
- visa kunskap om sådana samhälls- och familjeförhållanden
som påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser.
Färdighet och förmåga
För juristexamen skall studenten
- visa fördjupad förmåga att tillämpa kunskap samt att göra
kvalificerade bedömningar,
- visa fördjupad förmåga att använda olika tolknings- och
tillämpningsmetoder inom juridik,
- visa förmåga att systematiskt, kritiskt och självständigt
identifiera, formulera och analysera frågeställningar samt
planera och genomföra kvalificerade uppgifter inom givna
tidsramar,
- visa förmåga att arbeta såväl individuellt som i samverkan
med andra, och
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella
sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och
diskutera sina slutsatser i dialog med olika grupper.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För juristexamen skall studenten
- visa förmåga att inom området göra bedömningar med hänsyn
till relevanta vetenskapliga och samhälleliga frågor, såsom
de mänskliga rättigheterna och etiska aspekter,
- visa förmåga till ett självständigt och kritiskt
förhållningssätt gentemot rättssystemet,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För juristexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.
Övrigt
För juristexamen skall också de preciserade krav gälla
som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i
denna examensbeskrivning.”
För juristexamen vid
Stockholms universitet gäller de angivna kraven i
högskoleförordningens examensbeskrivning med följande
preciseringar och kompletteringar:
För juristexamen
skall studenten kunna visa
- kunskaper främst inom civilrätt, finansrätt, processrätt,
straffrätt, statsrätt, förvaltningsrätt, rättsinformatik,
internationell rätt, rättshistoria och juridisk teori och
metod som krävs för arbete som domare, åklagare, advokat och
för annan kvalificerad juridisk verksamhet eller som
erfordras som grund för fortsatta studier inom
forskarutbildningen,
- kunskaper inom sådana ämnesområden, t.ex. ekonomi, som kan
vara av särskild betydelse för tillämpningen av de juridiska
kunskaperna,
- kunskap om den rättsliga regleringen inom de rättsområden
som rör skyddet av den yttre miljön, hälsoskyddet och
behovet av ett hållbart utnyttjande av naturresurserna
- kunskap om den rättsliga regleringen om diskriminering,
och
- förmåga att betrakta rättssystemet ur andra synvinklar än
den strikt juridiska, med vilket avses bland annat insikt om
de mekanismer som styr olika former av rättsbildning liksom
rättsordningens och rättstillämpningens förhållande till
samhälleliga faktorer som kön, klass och etnicitet.
4. Utbildningens
innehåll
Juristutbildningen består av obligatoriska kurser om
sammanlagt 210 högskolepoäng och specialkurser om sammanlagt
30 högskolepoäng samt ett självständigt arbete
(examensarbete) om 30 högskolepoäng. De obligatoriska
kurserna på de sex första terminerna (180 högskolepoäng) är
placerade på grundnivå. De obligatoriska kurserna på
termin sju, liksom specialkurserna och examensarbetet är
placerade på avancerad nivå.
Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de
kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå.
Utbildningen skall innebära fördjupning av kunskaper,
färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på
grundnivå. Efter avklarade studier på avancerad nivå skall
studenterna kunna visa de kunskaper och övriga kompetenser
som framgår ovan under rubriken Utbildningens mål.
Obligatoriska kurser
De obligatoriska
kurserna har följande omfattning:
| Termin 1 |
Juridisk introduktionskurs, 15
högskolepoäng
Delkursen Juridisk informationssökning (rättsteknik), 3
högskolepoäng
(ingående i Rättsinformatik med rättsteknik, 9
högskolepoäng)
Civilrätt 1, 12
högskolepoäng |
| Termin 2 |
Statsrätt, 12
högskolepoäng Folkrätt, 6
högskolepoäng
Europarätt, 6
högskolepoäng Delkursen rättsinformatik, 6
högskolepoäng (ingående
i Rättsinformatik med rättsteknik, 9
högskolepoäng) |
| Termin 3 |
Civilrätt 2, 22,5
högskolepoäng
Civilrätt 3, 7,5
högskolepoäng |
| Termin 4 |
Civilrätt 4, 12
högskolepoäng
Straffrätt, 18
högskolepoäng |
| Termin 5 |
Processrätt, 19,5
högskolepoäng
Företagsekonomi, 4,5
högskolepoäng
Associationsrätt, 6
högskolepoäng |
| Termin 6 |
Skatterätt, 15
högskolepoäng
Förvaltningsrätt, 15
högskolepoäng |
| Termin 7 |
Rättshistoria, 9
högskolepoäng
Nationalekonomi, 6
högskolepoäng
Internationell privaträtt, 4,5
högskolepoäng
Allmän rättslära, 10,5
högskolepoäng |
Specialkurser
Utbud av specialkurser
fastställes inför varje budgetår av Juridiska
institutionsstyrelsen.
Specialkurs får inte omfatta lägre högskolepoängtal än 7,5
eller annat högskolepoängtal som ej är jämnt delbart med
7,5, om inte Juridiska fakultetens utbildningsutskott av
särskilda skäl medger undantag för viss bestämd kurs.
För specialkurser gäller i
övrigt följande:
Specialkurser som anordnas
av Juridiska institutionen skall ge möjlighet till
fördjupning inom tidigare studerade områden. De kan också ge
möjlighet till fördjupning av kunskaperna genom belysning av
centrala rättsliga problem utifrån skilda ämnesområden.
Specialkurserna skall också ge den studerande möjlighet att
integrera de tidigare studerade juridiska ämnena med, eller
till att bredda kunskaperna inom, ämnesområden utanför det
juridiska fältet. Förutom kurser i juridiska ämnen eller i
ämnen med direkt juridisk anknytning kan kurs eller kurser
om högst 30 högskolepoäng med administrativ, ekonomisk eller
social inriktning ingå i utbildningen, om de godkänns av
Juridiska fakultetens utbildningsutskott. Även andra kurser
kan ingå enligt utskottets närmare bestämmande.
Examensarbete
Studenten skall utföra ett självständigt arbete om 30
högskolepoäng. Examensarbetet kan innehålla praktikinslag.
Det skriftliga arbetet skall i sådana fall omfatta minst 15
högskolepoäng och högst 22,5 högskolepoäng. Praktikinslaget
skall följaktligen omfatta minst 7,5 högskolepoäng och högst
15 högskolepoäng. Praktikinslaget skall utgöra ett
integrerat moment i utbildningen och syftar till att den
studerande genom praktiskt arbete skall förvärva kunskaper
och insikter om grundläggande praktiska inslag i juridisk
verksamhet.
5. Ikraftträdande och
övergångsbestämmelser
Denna
utbildningsplan gäller fr.o.m. den 1 juli 2007. Samtidigt
upphör den lokala utbildningsplanen, som fastställdes av
Juridiska linjenämnden den 26 maj 1993, att gälla.
Den som före den
1 juli 2007 har påbörjat utbildning enligt 1993 års
utbildningsplan och den som dessförinnan har antagits till
en sådan utbildning men fått anstånd till tid därefter med
att påbörja utbildningen, har rätt att slutföra sin
utbildning för att få en examen enligt de äldre
bestämmelserna, dock längst till och med utgången av juni
2015.
Juristlinjen och grundläggande rättsutbildning
Utdrag ur lokal utbildningsplan för juristlinjen, 180 p
Fastställd av Juridiska linjenämnden 1993-05-26.
Reviderad av Juridiska fakultetens utbildningsutskott
1997-05-28, 1997-11-19, 1998-03-23 (del) och 1999-01-27.
1. Inledning
Juristlinjen omfattar 180 poäng. Linjen har två
utbildningsprogram:
-
Juristutbildning, 180 poäng (juris kandidatexamen)
-
Grundläggande rättsutbildning, 80 poäng (högskoleexamen),
vilken efter särskild ansökan till studierektorn för Juridiska
institutionen kan avläggas av studenter antagna till
juristlinjen.
Den grundläggande rättsutbildningen kan genomgås som en
första del av juristutbildningen. Student som har avlagt
högskoleexamen avseende grundläggande rättsutbildning har
rätt att i mån av plats fortsätta utbildningen inom linjen.
2. Villkor för behörighet att antagas Behörighet
att antagas till juristlinjen har den som dels
uppfyller de villkor för allmän behörighet som anges i 8
kap, 4-5 §§ högskoleförordningen (SFS 1993:100), dels
uppfyller följande villkor för särskild behörighet.
| Ämne |
Kunskaper motsvarande |
| Svenska | Svenska
B/svenska 2 B/3 åk H,S,E,N,T/etapp 3 |
| Historia | Historia
A/3 åk H, S, N eller 2 åk E, T, N (med alternativt
ämne), MuSoEp/etapp 2 |
| Samhällskunskap |
Samhällskunskap A/2 åk från tvåårig linje eller minst 2
åk från treårig linje/etapp 2 |
Betyget i dessa ämnen skall vara lägst Godkänd/3. Kravet
på särskild behörighet är också uppfyllt om motsvarande
kunskaper inhämtats på annat sätt.
3. Utbildningens mål
Enligt högskoleförordningen (SFS 1993:100) bilaga
3, examensordning, gäller följande:
Mål
(utöver de allmänna målen i 1 kap 9 § högskolelagen)
För att erhålla juris kandidatexamen skall studenten ha
förvärvat sådana teoretiska kunskaper och färdigheter främst
inom civilrätt, processrätt, straffrätt, statsrätt,
förvaltningsrätt, finansrätt och internationell rätt som
behövs för att kunna komma ifråga för domartjänst och
verksamhet som advokat, förvärvat kännedom om sådana
samhälls- och familjeförhållanden som påverkar kvinnors och
mäns livsbetingelser,
förvärvat kunskaper om hur fysiskt och psykiskt våld
påverkar kvinnor och män, fått insikt i sådana ämnesområden,
t.ex. rättshistoria, allmän rättslära och ekonomi, som kan
vara av särskild betydelse för tillämpningen av de juridiska
kunskaperna.
Härutöver gäller de allmänna mål som respektive högskola
bestämmer.
För att erhålla juris kandidatexamen vid Stockholms
universitet gäller särskilt, utöver vad som anges i
examensordningen ovan:
Studenten skall ha förvärvat sådana kunskaper och
färdigheter som erfordras för arbete med frågor som rör
samhällets rättsordning samt för att identifiera och lösa
rättstillämpningsproblem. Därvid skall särskilt beaktas de
krav på kunskaper främst inom civilrätt, finansrätt,
processrätt, straffrätt, statsrätt, förvaltningsrätt och
internationell rätt som ställs för anställning som domare,
verksamhet som advokat och annan kvalificerad juridisk
verksamhet. Studenten skall ha förvärvat grundläggande
förmåga att söka information, författa texter och utföra
andra i praktisk juridisk verksamhet centrala
arbetsuppgifter. Vidare skall studenten genom utbildningen
ha fått insikt i sådana ämnesområden, t.ex. ekonomi, som kan
vara av särskild betydelse för tillämpningen av de juridiska
kunskaperna. Studenten skall även ha fått kunskaper om
rättssystemet i ett internationellt perspektiv. Vidare skall
studenten ha fått sådana kunskaper i rättshistoria samt
juridisk teori och metod som erfordras som grund för
fortsatta studier inom forskarutbildningen.
För högskoleexamen avseende grundläggande rättsutbildning
anges i högskoleförordningen (SFS 1993:100) bilaga 3,
examensordning, följande:
Mål
De allmänna målen i 1 kap 9 § högskolelagen samt de mål som
respektive högskola bestämmer.
För att erhålla högskoleexamen avseende grundläggande
rättsutbildning vid Stockholms universitet gäller särskilt
utöver vad som anges i examensordningen ovan:
Studenten skall ha fått en allmän juridisk orientering och
en fördjupad kunskap inom minst ett rättsområde.
4. Juristutbildningen 180 poäng
(endast för studenter antagna före 1/7 2007)
Juristutbildningen består av obligatoriska kurser om
sammanlagt 140 poäng samt specialkurser och examensarbete om sammanlagt 40
poäng.
De obligatoriska kurserna har följande omfattning:
| Termin 1 |
Juridisk introduktionskurs, 10 poäng Delkursen
rättsteknik, 2 poäng (ingående i Rättsinformatik med
rättsteknik, 6 poäng) Civilrätt 1, 8 poäng |
| Termin 2 |
Statsrätt, 8 poäng Folkrätt, 4 poäng Europarätt, 4
poäng Delkursen rättsinformatik, 4 poäng (ingående i
Rättsinformatik med rättsteknik, 6 poäng) |
| Termin 3 |
Civilrätt 2, 15 poäng
Civilrätt 3, 5 poäng |
| Termin 4 |
Civilrätt 4, 8 poäng
Straffrätt, 12 poäng |
| Termin 5 |
Processrätt, 13 poäng
Företagsekonomi, 3 poäng
Associationsrätt, 4 poäng |
| Termin 6 |
Skatterätt, 10 poäng
Förvaltningsrätt, 10 poäng |
| Termin 7 |
Rättshistoria, 6 poäng
Nationalekonomi, 4 poäng
Internationell privaträtt, 3 poäng
Allmän rättslära, 7 poäng |
Specialkurser och examensarbete
Utbud av
specialkurser fastställes inför varje budgetår av
Juridiska institutionsstyrelsen efter hörande av Juridiska
fakultetens utbildningsutskott.
Specialkurs får inte omfatta lägre poängtal än 5 eller annat
poängtal som ej är jämnt delbart med 5, om inte Juridiska
fakultetens utbildningsutskott av särskilda skäl medger
undantag för viss bestämd kurs.
För specialkurser gäller i övrigt följande:
Specialkurserna skall ge möjlighet antingen till fördjupning
eller till breddning inom tidigare studerade områden. De kan
också ge möjlighet till belysning av centrala rättsliga
problem utifrån skilda ämnesområden.
Specialkurserna skall också ge den studerande möjlighet att
integrera de tidigare studerade juridiska ämnena med, eller
till att bredda kunskaperna inom, ämnesområden utanför det
juridiska fältet. Förutom kurser i juridiska ämnen eller i
ämnen med direkt juridisk anknytning kan kurs eller kurser
om högst 20 poäng med administrativ, ekonomisk eller social
inriktning ingå i utbildningen, om de godkänns av juridiska
fakultetens utbildningsutskott. Även andra kurser kan ingå
enligt utskottets närmare bestämmande.
Inom ramen för specialkurserna skall studenten utföra en
sammanhängande skriftlig uppgift om 10 eller 20 poäng
(examensarbete).
5. Grundläggande rättsutbildning, 80 poäng (endast
för studenter antagna före 1/7 2007)
Under utbildningen skall studenten förvärva:
1. förmåga att identifiera och analysera juridiska
problem,
2. förmåga att förstå rättssystemets roll i samhället.
Den grundläggande rättsutbildningen består av
obligatoriska kurser om sammanlagt 60 poäng samt
kompletterande kurser om 20 poäng. De kompletterande
kurserna kan vara antingen obligatoriska kurser eller
specialkurser enligt närmare bestämmande av Juridiska
fakultetens utbildningsutskott.
Anmälan
Student som önskar avsluta studierna med högskoleexamen
avseende grundläggande rättsutbildning har att under tredje
terminens studier inge ansökan om detta till studierektornen för
Juridiska institutionen enligt närmare bestämmelser som
meddelas av denne. Ansökan skall även innehålla uppgift om
vilka kurser utöver de obligatoriska studenten önskar
medtaga i examen. Beslut om vilka kurser sökanden får
medtaga i examen fattas av studierektornen.
Obligatoriska kurser
| Termin 1 |
Juridisk introduktionskurs, 10 poäng Delkursen
rättsteknik, 2 poäng (ingående i Rättsinformatik med
rättsteknik, 6 poäng) Civilrätt 1, 8 poäng |
| Termin 2 |
Statsrätt, 8 poäng Folkrätt, 4 poäng Europarätt, 4
poäng Delkursen rättsinformatik, 4 poäng (ingående i
Rättsinformatik med rättsteknik, 6 poäng) |
| Termin 3 |
Civilrätt 2, 15 poäng
Civilrätt 3, 5 poäng |
Vad som ovan föreskrivs om obligatoriska kurser och
specialkurser inom juristutbildningen har motsvarande
tillämpning inom den grundläggande rättsutbildningen. Dock
kan som specialkurs inom grundläggande rättsutbildning
endast ingå kurser som erbjuds inom den Juridiska
institutionens program för specialkurser. Vad avser
förkunskapskrav för tillträde till kurs att studeras under
fjärde terminen gäller att sådant fastställes av studierektornen i
samband med beslut om rätt att avlägga högskoleexamen
avseende grundläggande rättsutbildning.
|