English version

Examensarbeten och uppsatser från 1983 och framåt

[2011] [2010] [2009] [2008] [2007] [2006] [2005] [2004] [2003] [2002] [2001] [2000] [1999] [1998] [1997] [1996] [1995] [1994] [1993] [1992] [1991] [1990] [1989] [1988] [1987] [1986] [1985] [1984] [1983] [1982] [1981] [1980]


 

2011

Love de Besche. Copyleft: en upphovsrättslig studie av ett villkor i fria programvarulicenser. (pdf

Anette Pettersson. En metod för att uppnå god offentlighetsstruktur. 15 p.

Kajsa Kellerborg. Digitalisering och tillgängliggörande av material som inte är offentliggjort - är kollektiva avtalslicenser en lösning? (praktik).

Catrine Manne. Twitter, Facebook och personuppgiftslagen - ur ett användarperspektiv.

Niklas Nordebo. Jailbreaking och homebrew - upphovsrättsliga aspekter av inbäddade datorprodukter.

Jan Casserstedt. GPL i Appstore – om fri programvara i Apples Appstore. (pdf

 

2010

Fredrik Lenander. Limbo och föregripande angrepp (praktik).

Jonas Ekfeldt. Bevisning genom e-post – partsrelaterade binära bevistemata.

Malin Hellner. Legala aspekter på molntjänster.

Jenni Bergman. Personuppgiftsskyddet – enligt en hanteringsmodell eller missbruksmodell?

Maha Florence Mortazavi. Digital mediebevakning av litterära och konstnärliga verk ur ett upphovsrättsligt perspektiv (praktik).

Sara Verdi. Licensgenomgång i samband med företagsförvärv – med fokus på Open Source (praktik).

Peter Ahlström. IPRED och Datalagringsdirektivet – behov av översyn av regleringen kring trafikuppgifter? (praktik).

Carl Gärde. Upphovsrättsliga aspekter på digitalisering och tillgängliggörande av böcker (praktik).

2009

Moa Bergsten. STIM and creative commons licensing.

Melina Henriquez Ramirez. Frivilligt grundlagsskydd och integritetsskyddande lagstiftning – aktuella intressekonflikter.

Matilda Bergström. Ansvarsregleringen för yttranden på Internet.

2008

Emma Rydbeck. Upphovsrättsliga aspekter vid sökning i digitalt material.

Fredrik Axling. Fildelning och media - Kritik av upphovsrätten.

Jane Lagerqvist. Privatpersoners integritetsskydd på bloggar, communities och i e-post på Internet - missbruksmodellen i fokus.

Anders Westerlund. Skyddet av den personliga integriteten - vid betalningar över Internet.

Sofia Sundelin. Det legala utrymmet för att stävja upphovsrättsintrång på Internet.

2007

Christian Edling. Tärningen är kastad eller EMV-spel - Lotterilagstiftningen och utvecklingen av spelmedier.

Katja Brandberg. Upphovsrättsliga aspekter på TV-sändningar via Internet.

2006

Agnes keleman. 3G och lagen.

Camilla Lindström. Risker och skydd för IT-företag.

Jesper Thornberg. Domännamnstvister - en praxisanalys av det alternativa tvistlösningsförfarandet.

Stefan Lins. Förbudsregeln i 52 e § URL - och moderna trender i upphovsrätten.

2005

Jörgen Nordin. Ansvarsfrågor vid upphovsrättsintrång på Internet.

Job Paulson. Riksdagens spamhantering.

Lotta Lundquist. Offentlighetsprincipen och spam - Hotet mot en gammal rättighet i en ny miljö.

Sara Falk. Patentskydd för programvara - en realitet i dagens Europa.

2003

Josefin Sandstedt. Ursprungslandsprincipens betydelse för marknadsföringslagens tillämpning på gränsöverskridande reklam på Internet. Examensarbete med praktik

Olov Augrell. Juridik och trust - En studie i förhållandet mellan Juridik och Trust med särskild inriktning på elektroniska affärer.

Fredrik Jonsson. Den digitala teknikens inverkan på musikbranschen.

Diana Kaspo. Integritet & E-handel.

Jessica Olofsson. Upphovsrättsliga aspekter på licenser för fri programvara och öppen källkod - en analys av tillämpligheten i svensk rätt.

Csaba Sandberg. Nätsäkerhet och brottsbekämpning - samordnade instrument?

Sara Gustafsson. Sui generisskyddet i rättspraxis.

Christine Viel Lamare. Arrangörens bevisbörda avseende avtalsinnehållet vid internetförsäljning av paketresor. 10 p.

Hans Morgell. Vadslagning på Internet - den rättsliga problematiken kring spel på Internet.

Pernilla Gunnarsson Bourelius. Legala aspekter på hot mot företag i en ny tid.

2002

Liselott Söderlund. Elektroniska signaturer - hur aktörerna påverkas av lagen om kvalificerade elektroniska signaturer. 10 p.

Pia Stark. Myndigheters arkivering av IT-material. Arkivreglernas betydelse för offentlighetsprincipens funktion.

Ove Schramm: Förutsättningar för bredbandsrelaterade tjänster i boendet.

Kristine Olofsson. Internetbanken och konsumenten - betalning.

Kristine Axner: Internetlänkar och upphovsrätt - en undersökning av rättspraxis i EU - medlemsstaterna.

Malin Karlsson. Personuppgiftslagen och dess förhållande till yttrandefrihet - en kartläggning. 20  p.

Stefan Armon. Samtrafik i telenät. Examensarbete med praktik.

Carina Lindahl. Skyddet för den personliga integriteten i arbetslivet - vid privat datoranvändning i arbetet samt vid arbetsgivares insamlande av privata uppgifter.

Rebecca Hollander. Skyddet för den personliga integriteten i arbetslivet - vid privat datoranvändning i arbetet samt vid arbetsgivares insamlande av privata uppgifter.

Oskar Öhrström. Tekniska skyddsåtgärder. En ny pjäs på den upphovsrättsliga spelplanen.

Anna-Klara Larsson. Open Source och licensavtal.

Richard Grönwall. Skyddsåtgärder för musik på Internet.

Solveig Ålander Rosenius. EG-direktivet om personuppgifter och offentlighetsprincipen enligt 2 kap. TF. 10 p.

Pia Ahlström och Sofia Betinakis. CRM och integritetsskydd.

David Eriksson. Digital vattenmärkning - tekniken och dess rättsliga implikationer. 10 p.

Fredrik Olsson. Integritetsskyddet & Safe Harbor: Ekonomiska, politiska och tekniska implikationer för en universell lösning. 10 p.

Micha Velasco. Spel på Internet.

2001

Christina Yggesson. Personuppgiftslagen och dess förhållande till yttrandefriheten.

Andrea Mesko. Skyddet för personlig integritet.

Malin Nordgren. Domännamnsstöld - en analys av WIPO:s tvistelösning.

Camilla Näsström. Implementeringen av dataskyddsdirektivet bland EG:s medlemsstater - en fältstudie.

Thomas Isberg. Rättsliga aspekter på IT-konsultverksamhet - ansvar för information och havererade projekt.

Christina Molnar. IT brott.

Karin Johannesson. Konsumentskydd i samband med användning av finansiella tjänster på Internet.

Maria Malmberg. Etiska och juridiska problem vid gendiagnostik och genterapi.

Emma Ovesdotter. Avtal om utveckling av webbtjänst.

Niklas Bergman. Marknadsföring via SMS. Examensarbete med praktik

Daniel Grynfarb. Online dispute resolution, tvistelösning på Internet.

Caroline Waldenor: Tjänsteleverantörers ansvar i elektronisk miljö - implementeringen av e-handelsdirektivets artiklar 12-15.

2000

Therése Kindgren. Personlig integritet. En kartläggning av integritetsskyddet i dagens Sverige samt diskussion kring frågan om framtidens IT-samhälle och dess påverkan på den enskilda individens integritet.

Greta Hammarström. Juridiska aspekter på elektronisk handel och betalningsformer.

Jörgen Yng. Marksänd Digital-TV - en juridisk studie.

Per-Åke Lönnberg. Juridikens betydelse för reglering av IT-säkerhet.

Markus Küchler. Dataintrång. Om personlig integritet och bevisfrågor.

Per Fredricsson. Digital vattenmärkning. Ett skydd av upphovsrätter i teknikens framkant.

Tina Lundin. Personuppgiftslagen. IT, Internet och integritet.

Maria Hempel. Kundregister och personuppgiftslagen. Särskilt avseende samtyckesbegreppet.

Gustaf Johnssén. Beskattning av informationsöverföringar i nät.

Johan Kahn. Ansvar för information. Elektroniska tjänster mellan näringsidkare.

Jannica Ifström. Betalningsmetoder vid elektronisk handel.

Henrik Elmström. Fri tillgång till accessnätet - Det sista monopolet (?) i den "gamla" ekonomin.

Jonas Agnvall. Insyn i en digital miljö - En komparativ studie av handlingsoffentligheten, partsinsynen och personuppgiftslagen.

Michael Abejón. Gränsdragningsproblem mellan upphovsrätt och handlingsoffentlighet. 10 p.

Mikael Björklund. Yttrandefriheten och de nya medierna i Sverige och Finland.

Karl Svanström. Internet Linking - A Legal Analysis.

1999

Kjell Kalmelid. Informationssäkerhet och ansvar. En analys av uppdragstagarens skadeståndsansvar vid utförande av riskhantering i informationssystem.

Frida Bergström. Handel med rättigheter på Internet.

Linda Hamfors. IT-leverantörernas ansvar för år 2000-problemet. En avtalsrättslig utredning.

Magnus Bäckström. Förändringar av offentlighetsprincipen till följd av personuppgiftsdirektivet?

Johan Terfelt. Betalningsförmedlarens civil- och marknadsrättsliga ansvar - särskilt vid betaltjänster på Internet.

Daniel Robberts. Konsumentens Internet.

Love Syding. Skadeståndsansvar vid fel i datorprogram och tillitsteorin.

Ingrid Karlsson. Kommunala hemsidor på Internet.

Kristina Aili. Elektronisk handel med EDI på NCC AB.

Marzena Lidström. På väg mot en elektronisk offentlig förvaltning - särskilt om elektronisk handel.

Yohannes Negishi. Projektet "Government on-line" och svensk förvaltningsrättslig lagstiftning.

Jan Nyquist. Ansvarsförhållandet mellan avtalsparter. Den IT-rättsliga sekelskiftesproblematiken.

Patric Olivero. Elektronisk handel och offentlighetsprincipen.

Jenny Johansson. Datakonsulters ansvar och försäkringsbehov.

Liselotte Haraldsson. IT och straffrätt - några typiska svårigheter med brott begångna på Internet.

Desideria Westman. Myndigheters e-posthantering. Diarieföring av e-post samt privat användning av myndighets e-post.

Jari Pyyluoma. Märkning och klarering i en digital miljö - en ny upphovsrätt för den nya tekniken (?).

Andreas Karlsson. Upphovsrätt till datorprogram.

Tom Kronhöffer. Rättsliga aspekter på kryptering – särskilt vid straffprocessuella tvångsmedel.

Karin Sjöström. Aktiehandel på Internet.

Lars Söderberg. Virtual Communities och lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor.

Niclas Bagelius. Internet Cookies. Ett hot mot den personliga integriteten.

Jakob Holmberg. Elektronisk handel i Europa. En jämförelse mellan tysk och svensk rätt.

Miriam Wajngarten. Användningen av annans kännetecken på Internet – särskilt om användningen av meta-taggar.

Gabriella Södergård. Att handla på www.Torget.se.

Roger Jacobsson. Outsourcing av IT-verksamhet – en avtalsrättslig överblick.

Sara Björkman. Konsumentskydd på Internet.

Sandra Ekström. Konsumentkrediter på Internet.

Ann-Charlotte Byström Eek (Uppsala universitet). Ett urval upphovsrättsliga frågor för ett Internetföretag.

Mats Tornéus. EDI-avtal - ett kommersiellt kommunikationsavtal för utväxling av elektroniska affärsmeddelanden.

Niklas Lidquist. Skydd för elektroniska databaser genom lag och avtal.

Nicklas Lundblad. Elektroniska spår. Om integritet och teknik i utveckling.

Cecilia Lundin. Millenniumproblemet – en uppsats om millenniumproblematikens juridiska aspekter.

Jörgen Linder. Divorce *online*. 10 p.

1998

Daniel Westman. Information - infrastruktur och access.

Fabian Pålsson. Internationella konsumentköp över Internet. Om jurisdiktion, lagval och konsumentskydd på den elektroniska marknaden.

Sofia Dahlström. IT-utvecklingens betydelse för hanteringen av företagsdata.

Jan Källberg. Reputationsrisker på Internet. En pragmatisk studie i internationell IT-juridik.

Johannes Dahlman. Katalogskydd och sui generisskydd för databaser.

David Aversten. Digitala signaturer och ansvarsproblem. Framförallt nyckelinnehavarens och Certification Authority’s ansvar mot förlitande part.

Kerstin Hedlund. Exportkontroll av programvaror innehållande krypteringsalgoritmer.

Magnus Sandqvist. Yttrande- och informationsfrihet på Internet.

Therése Lindblad. Förprocessuella åtgärder vid immaterialrättsliga intrång.

Diana Lagercrantz. Några upphovsrättsliga problem som förknippas med datorstödd bildbehandling.

1997

Ylva Höglund. Rättsliga och praktiska aspekter på samtrafik i telenät.

Jannica Levin. Datorprogram. En teknisk och juridisk betraktelse.

Henrik Siipo. Rättsliga aspekter i samband med åtkomstskydd inom ADB-området. 10 p.

Håkan Jevrell. Internethandel ur ett konsumentperspektiv.

Michael Lindén. Freedom of Expression on the Internet. A Survey of American and Swedish legislation.

Olle Wirén. Införskaffande av information från öppna on-line databaser. Om näringsidkares avtalsslut vid införskaffande av information från öppna on-line databaser och det upphovsrättsliga skyddet av databaser.

Anna Gentzschein. Internet Links - Legal Implications.

Mårten Barkwall. Datorstödd juridisk utbildning, KlientSimulation - en prototyp.

Linda Bågling. Bestämmelser om automatiska beslut i EG-direktivet om personuppgifter - en jämförelse med fransk lagstiftning.

Per-Owe Dorfh. Avtal om internetaccess. Avtalsvillkor och regler.

Nils Rönström. Några aktuella utvecklingslinjer inom juridisk informationshantering. Särskilt om probabilistisk informationssökning, SGML och Z39.50. Delrapport i Corpus Legis-projektet.

Mats Jonsson. Poängjakten. En studie av integritetsskyddet i samband med en automatisering av kreditbeslutsprocessen.

Fredrik Lundgren. Registrering av domännamn.

Malin Barringer. Förpackningslicensers ställning i svensk rätt.

Adam Löf. Datorprogram och produktansvar. En jämförelse mellan produkter och tjänster.

redrik von Bothmer. Upphovsrätt och digitala nätverk- verksutnyttjande och rättighetsutövande.

Anders Hallberg. En rättslig studie av ett musiksystem för framtidens Internet.

Sofi Sundin. Elektronisk kommunikation och digitala signaturer vid affärstransaktioner.

1996

Monika Johansson. Journalisten, ADB-systemet och offentlighetsprincipen.

Christina Komi. Law in the age of automation. A comparative study of legal reasoning from statutes versus legal reasoning from precedents with respect to the prospect of automation.

Jonas Jægerfalk. Patenträtt - en möjlig skyddsform för datorprogram?.

Mats Kivilä. Datainspektionens tillsynsprojekt.

Cecilia Ericsson. Elektronisk plånbok - gränslöst bekväm, men hur säker? En studie ur konsumenträttslig synvinkel.

Gudrun Rendling-Rosén. Rättsskydd för datorprogram - särskilt om shareware och freeware i datornätverk.

Mattias Åhrén. The Deregulation of the Telecommunications Market in the European Union.

Per-Erik Wejshammar. Myndigheternas informationsförsäljning. Rättsregler & policies i ett IT-perspektiv.

Ingemar Jansson. Den elektroniska marknadsplatsen. Avtals-köp och bevisrättsliga aspekter. (Uppsala)

Gustav Winberg. Elektroniska betalningssystem på Internet.

Martina Brogren. IT & Integritetsskyddet. Datalagen och Eus dataskyddsdirektiv. (Uppsala)

1995

Helena Salberg: Problematiken vid översättning av juridiska texter - en studie avseende Delegationen för översättning av EG:s regelverk.

Christian Nilsson: Rättsbanken och Rixlex - konkurrerande eller komplementerande rättsliga informationssystem?

Eva Lindé: Nya arkivlagen och ADB-medierna.

Michael Hansson. Informationsintrång/Dataintrång.

Krister Frost. Upphovsrätten till material i myndigheters databaser.

Peter Johansson. Rutinbetonade åtgärder. Problematik vid offentlighetsprincipens tillämpning på ADB-upptagningar.

Malin Brinnen. La protection des données personelles en France.

Thomas Riesler. Gränserna för nyttjanderätten till standardprogram.

1994

Johan Petersen: ABDAKA -93. En komparativ granskning av standardavtalet för datakonsulter.

Nancy Isaksson: Polisregister som medel vid brottsbekämpning.

Anders Wallin: Kriminella teknikzonen. Straffrättsliga perspektiv på brott och hacking i globala datanät.

Jeanna Åkerman: Ansvar för datoriserad rättsinformation.

Jesper Starkerud: Normativa informationssystem i Riksdagen och Regeringskansliet, RIXLEX.

Per Täckenström: Fel i datorprogram i ett skadeståndsrättsligt och internationellt perspektiv.

Linda Backlund. Programvarans skydd i praktiken. Hur efterlevs lagar och avtal?

1993

Anna Soltorp: La protection des programmes d’ordinateur en Europe.

Ulf Holmgren: Kreditupplysning - integritet och tillförlitlighet i ett europeiskt perspektiv.

Tomas Jalling: Inställningen till administrativ insyn och persondataskydd i Europa: En orsak till framtida inskränkningar av offentlighetsprincipen? EG-kommissionens förslag till persondataskyddsdirektiv 1992. Konsekvenser med hänsyn till offentlighetsprincipen.

Pablo Pons: EG-kommissionens förslag till direktiv om persondataskydd.

Joachim Benno: Consumer Purchases through Telecommunications in Europe. - Applicationof Private International Law to Cross-Border Contractual Disputes.

Ingrid Sernelin: Yttrandefrihet i elektroniska medel.

Kjell Olofsson: Multimedia och upphovsrätt.

1992

Marica Sundström: Arbetstagares och uppdragstagares prestationer - en komparativ studie.

Lena Larsson: Datorisering av kronofogdemyndigheten.

Roy Svensson, Anna-Karin Östling: Databaser. Ett skadeståndsrättsligt perspektiv. IRI-rapport 1992:5

Joakim Beck Friis: Registerförfattningar - personregister och integritetsskydd.

Hans Andreasson: Rättsliga informationssystem och Rättsbanken.

Kjell Nordenås: Informationsfrågor i samband med Sveriges närmande till EG. IRI-rapport 1992:7

Britt Marie Svensson: Persondatormarknaden betraktad ur konsumenternas synvinkel.

Helena Olsson: Legala aspekter på telekommunikationstjänster. IRI-rapport 1992:4

Johan Palm: IT och konkurs.

1991

Rosita Grahn: Offentlighets- och sekretesslagstiftningens tillämpning på ADB-system. IRI-rapport 1991:3

Martin Brinnen: Avtal 90. Nytt standardavtal på ADB-marknaden. IRI-rapport 1992:3

Marie Annerfalk: Säkerhet och sårbarhet inom totalförsvarets datasystem. IRI-rapport 1992:1

Karin Nilsson: Idé- och metodskydd inom upphovsrätts- och immaterialrättslagstiftningen.

Joakim Wittkull: Programvarudistributionen. Distributions- och avtalsfrågor.

Pernilla Skantze: Teknik och automation i sjukvården. Några ansvarsfrågor. IRI-rapport 1992:6

1990

Olof Dahnell: Ekonomiska aspekter på ett beslutsstödsystem. En uppföljningsstudie.

Ola Silberman: Upphovsrätt till datorprogram Sverige i ett internationellt perspektiv. IRI-rapport 1990:4

Agneta Carpentsier: Leveransprov och fel vid ADB-avtal.

Erik Westerström: Televerkets roll på telematikmarknaden. IRI-rapport 1990:5

Gertrud Heed: Andra generationens datalag.

Charlotte Eklund: Inkasso i praktisk tillämpning.

Hans Hagelin: Samkörningsproblematiken.

Peter Helle: Rent strikt skadeståndsansvar vid ADB-verksamhet.

Magnus Wallin: Taxeringsrevision av ADB-register. IRI-rapport 1990:8

Lena Ljungström: CELEX och den juridiska informationen. 10 p.

Petter Järtby: Det industriella rättsskyddet i Kina, med inriktning på rättsskyddet för datorprogram.

Lars Stark: VP-systemet. Ett papperslöst system för värdepappershantering. IRI-rapport 1991:4

1989

Mats Olsson: Personregister i skatteadministrationen.

Noémi Lindgren-Ericsson: Databehandlad patient. IRI-rapport 1989:1

Erica Berggren: Rättsskydd för datorprogram. 10 p.

Pia Lager: God inkassosed. Något om datainspektionens kontrollverksamhet. 10 p.

Johan von Schoting: Skadeståndsansvar för ADB-register.

Evert Henriksson: On a teleological legal method.

Henrik Edström: Dokumentbegreppet i datormiljö. 10 p.

Gunilla Fris: Dokumentlösa transporter. 20 p. IRI-rapport 1989:3

Patrik Hiselius: Elektroniska avtalsslut med signatur (EDI och smartkort). IRI-rapport 1989:2

Anders Larsson: Datorstöd vid juridiskt arbete på advokatkontor. 10 p.

Lars-Göran Emanuelson: Säkerhetsöverenskommelser.

Björn Liljedahl: Förundersökning vid databrott. IRI-rapport 1990:1

1988

Glen Wannebring: ADB och Straffansvar.

Claes Törneman: ADB-avtalens utveckling 1980-1987 Maskinavtal, Programavtal, Underhållsavtal.

Peter Gahm: Urkundsförfalskning Hacking Kopiering av Datorprogram. En studie av tre brottskategorier i datormiljö.

Vibeke Sylten: Företagens uppgiftslämnande till myndigheter.

Peter Lexenberg: Ansvar för kraftförsörjning vid datordrift. 10 p.

Carl Silfverswärd: Datorer - arbetsmarknadskonflikter - samhällsfara?

1987

Jane Wiberg-Ullman: ADB-säkerhet och försäkringar. 10 p.

Anna Falck: Utgivaransvar i elektroniska medier.

Marie Bråberg: Företagares skydd i samband med kreditupplysningsverksamhet. 10 p.

Agne Lindberg: Elektroniska originaldokument och elektronisk signatur. IRI-rapport 1987:7

Henrik Söderman: Sekretesslagens tillämpning vid användning av ADB i myndigheternas verksamhet.

Gunilla Berg: Dokumentationens juridiska betydelse. IRI-rapport 1987:8

Marianne von der Esch: Datalagens grundbegrepp, personregister och registeransvarig samt en studie av begreppen inom den kommunala sektorn. 10 p.

Lisa Sjöström: Statskontorets rådgivning om offentlighetslagstiftningen och ADB-systemen. 10 p.

Caroline Cruz: Forskningsregister och den personliga integriteten. IRI-rapport 1987:9

Andreas Hamfelt: Classification of Legal Norms. 10 p. IRI-rapport 1987:11

Malin Persson: Fel i programvara i köplagen och i praktiken.

Ann-Charlotte Stenberg: Den norska personregisterlagen och dess tillämpning - tillika jämförelser med den svenska datalagen.

Per Gustafsson: Riksdagen och IT.

Thomas Gustafsson: Kabel-TV och Televerkets monopolställning. 10 p.

1986

Barbro Bottheim: Statlig upphandling av ADB-utrustning. En jämförelse ur juridisk synvinkel om förhållandena i Västtyskland Norge och Sverige.

Karin Berg: Förbättrad offentlighet med datoriserade diarier. 10 p.

Martin Backman: Datorlagar - Straffrättslig och upphovsrättslig lagstiftning.

Birgitta Zachrisson: Ansvar och automation i sjukvården. 10 p.

Pontus Wallin: Om avtal för persondatorer.

Marie Carlsson: Upphandling av ADB-produkter för den offentliga sektorn. IRI-rapport 1987:2

Bert Hedberg: Smådatorer och bokföringslagen. 10 p.

Johan Falkman: Allmänt accepterade standardvillkor i databranschen? IRI-rapport 1987:3

Bo Nissen: Den anställde programmeraren.

Richard Berlin: Kreditsäkerhet i information. IRI-rapport 1987:4

1985

Ann Rydell-Hall: Försäkring av ADB-risker. 10 p

Erik Mosesson: Lagkonflikter vid internationell datatrafik. IRI-rapport 1985:6

Sven Kalmkvist: Juridisk reglering av ADB i bokföringen. 10 p.

Stefan Westin: Tillsynsverksamheten vid datainspektionen.

Jan Nordelöf: Svenskt telemonopol och datakommunikation. IRI-rapport 1986:2

Torbjörn Svensson: Copyrights problems arising from the use of computerized data bases.

Cornélie Waling: Protection of Personal Data in Sweden. A Dutch Perspective. IRI-rapport 1986:1

Anna Wilsson Lantz: Sakrättsliga aspekter på datorprogram och databaser.

Anders Tyrenberg: Datalagen på arbetsplatsen.

Kristina Himmelstrand: Kommersiellt utnyttjande av myndigheters datainsamlande.

1984

Birgitta Nyberg: Samkörning av personregister. IRI-rapport 1984:2.

Lena Södersten: Datorstöd i inskrivningsväsendet. IRI-rapport 1984:9

Anna-Lena Axelson: Databasavtal. IRI-rapport 1984:6

Torgny Hellström: Oriktigheter i näringsidkares personregister. IRI-rapport 1985:3

Jan Holmgren: Checklista för programvaru- och utrustningsavtal inom databranschen.

Jacob Stern: Taxeringskontroll och integritet. IRI-rapport 1984:10

Peter Alhanko: Mönsterskydd för datorchips. 10 p. IRI-rapport 1985:5

Olov Sundström: Utbildning av rättsdataanvändare. IRI-rapport 1985:4

Elisabeth Ekwall: Dataregister i samband med utredning av ekonomisk brottslighet.

1983

Cecilia Magnusson: Offentlighetsprincipens tillämpning på myndigheters dataregister. En fältstudie och enkätundersökning. IRI-rapport 1983:7.

1980

Karl-Arne Olsson: Jämförande studie av några länders datalagar.

Senast ändrad 2012-01-31