English version

Vad är rättsinformatik?

Ämnet rättsinformatik handlar om juridikens samspel med informationstekniken (IT). I det moderna informationssamhället sker regelutformning och regeltillämpning i ökande utsträckning i digitala miljöer som internet. Detta inverkar på rättsbildningen bl.a. genom att juridiska bedömningar rent tidsmässigt sker tidigare än vad som annars är vanligt. Redan vid utveckling av system för myndigheters ärendehandläggning och elektronisk handel är det nämligen nödvändigt att ta ställning till – och programmera – t.ex. vilken åtgärd som skall leda till att en handling skall anses inkommen till en myndighet eller att ett bindande anbud anses ha kommit en part till handa. I det praktiska rättslivet måste juristen tolka och tillämpa lagar och andra bestämmelser som inte alls är anpassade till digital informationshantering liksom helt nya regelverk som tillkommit just för att reglera t.ex. automatiserad behandling av personuppgifter.

Förändrade förutsättningar för rättsutvecklingen

Traditionellt sett har rättssystem vuxit fram med utgångspunkt i att uppgifter av skilda slag, t.ex. sådana som hör till förvaltningsmyndigheters ärenden och advokaters klienter, hanteras manuellt. I takt med samhällets datorisering sker emellertid alltmer juridiskt betydelsefull behandling av uppgifter och t.o.m. beslutsfattande, helt eller delvis automatiserat. Rättsautomation är alltså inte en fiktion utan en realitet. Denna rättsutveckling ger upphov till grundläggande frågor om bl.a. ansvarsfördelning och hur långt automationen kan tillåtas sträcka sig inom juridiken.

En annan IT-relaterad förändring av funktioner som är grundläggande i ett rättssystem är att handlingar av skilda slag inte som tidigare regelmässigt förekommer som pappersdokument utan i istället i elektroniska format. En konsekvens av detta är att lagstiftaren anpassat bestämmelserna om handlingsoffentlighet till att även omfatta s.k. upptagningar för automatiserad behandling som är tillgängliga för en myndighet med dess tekniska hjälpmedel, dvs. utan krav på att de finns i fysisk pappersform hos myndigheten.

Juridik handlar i betydande utsträckning om kommunikation mellan olika rättssubjekt. Rådgivning, avtalsslutande och rättsprocesser är bara några få exempel på rättsliga aktiviteter som förutsätter utväxling av information. Den utspridda användningen av IT gör att tidigare avgränsningar mellan organisatoriska enheter som t.ex. myndigheter tenderar att suddas ut genom kommunikation i nätverk och företagsamhet i s.k. virtuella organisationer som också mycket väl kan vara verksamma i flera rättsordningar. I detta sammanhang uppkommer rättsfrågor av vitt skilda slag, t.ex. vilket lands lag som skall tillämpas vid tvistelösning, och hur man åstadkommer rättsenliga handelsplatser på Internet.

Det faktum att manuell uppgiftshantering övergår till automatiserad databehandling, att dokumentation som tidigare förekom i pappersformat sker elektroniskt samt att kommunikation i ökande utsträckning äger rum i globala digitala nätverk förändrar förutsättningarna för rättsligt arbete. För den yrkesverksamme juristen är det därför nödvändigt att ha kännedom om hur informationstekniken inverkar på både normgivning och rättstillämpning liksom kan utnyttjas som hjälpmedel vid lösandet av olika rättsproblem.

Senast ändrad 2015-11-25