Perspektiv på juridik och IT

Ur Lov&Data nr 73 (mars 2003) s. 26-27. En redigerad version finns även publicerad i Dagens Forskning nr 6, 17-18 mars 2003 s. 20.

Law and Information Technology. Swedish Views
SOU 2002:112
Peter Seipel (Editor)

Det är inte så ofta man läser en skrift i SOU-serien (Statens Offentliga Utred­ningar) från pärm till pärm med god behållning. Så är emellertid fallet med den nyligen publi­cerade antologin Law and Information Technology. Swedish Views, vars bidrag spän­ner över en rad frågor med anknytning till juridik och IT. Antologin kan sägas utgöra Det IT-rätts­liga Observatoriets testamente. Observa­toriet, som sorterar under den svenska IT-kommis­sionen, går tillsammans med den troligen i graven under våren 2003, efter nästan sju års arbete. Därmed finns det ett behov av att sammanfatta arbe­tet och ge ett framåt­blickande perspektiv på förhållandet mellan juri­dik och IT.

Antologin består av 245 sidor, fördelat på hela 22 artiklar. Redaktören har sålunda valt bidrag med ett omfång på runt 10 sidor. Detta slimmade omfång har tvingat för­fattarna att gå direkt på sina poänger och slutsatser – ett grepp som i en skrift riktad till en bred målgrupp framstår som lyckat. Vissa av för­fattarna är ledamöter av Obser­vatoriet, medan andra på ett eller annat sätt medverkat i dess verksamhet under årens lopp. Nästan alla författare är jurister, men deras yrkes­roll varierar. Många är rätts­vetenskapare, men även advokater, myndig­hetsjurister och do­mare kommer till tals. De skiftande yrkesrollerna sätter naturligtvis sin prägel på de enskilda bidragen, men stundom blir man överraskad av det stora intresse för principiella frågor som visas upp i många av praktikernas bidrag.

Antologins övergripande frågeställning – sådan den anges i redaktören Peter Seipels förord – är klassisk: Är förhållandet mellan juridik och IT så viktigt och speciellt att det motiverar en särskild behandling eller ska frågorna helt inordnas i en traditionell rättslig be­handling och systematik? Trots att långt ifrån alla bidrag försöker besvara denna frå­geställning och trots att de som försöker göra det kommer fram till mycket skiftande svar, måste man säga att läsaren, när han eller hon väl kommit till slutet av boken, har fått hjälp att själv ta ställning i frågan. På vägen har läsaren även fått in­blick i en mängd detaljproblem kring såväl tillskapandet och tillämp­ningen av rätts­regler, som aspekter på användning av IT i juridiska sammanhang. Därmed kan man konstatera att antologiprojektet i sig självt talar för ett jakande svar på den över­gri­pande frågeställningen.

Bidragen är strukturerade i sex avsnitt. Det första avsnittet behandlar IT-kom­mis­­sio­nens och Det IT-rättsliga Observatoriets arbete. Observatoriet kan be­skrivas som ett komplement till det traditionella lagstiftnings­mas­kineriet, med ett synsätt som varit mer helhetsorienterat, framåtblickande och spekulativt. Jag tror att detta kom­plette­rande synsätt är helt nödvändigt i den komplexa och snabbrörliga IT-miljön och om Observatoriet går i graven som planerat är det nödvändigt att dess mantel axlas av andra. Närmast till hands för denna uppgift ligger kanske rättsvetenskapens före­trä­dare, men även i mer direkt anslutning till den lagstiftande verksamheten behövs det perspektiv som Observatoriet stått för.

Det andra avsnittet behandlar olika perspektiv på juridik och IT och är därmed den del av boken som tydligast anknyter till det övergripande temat. Till några av bidragen i denna del åter­kommer jag nedan.

IT i offentlig verksamhet är temat för det tredje avsnittet. Detta innehåller tre bidrag som diskuterar rättsliga aspekter på skapandet av s.k. 24-timmarsmyndigheter, hand­lings­­offentlighetens tillämpning på dynamiska datasamlingar respektive arkiv­verk­samhetens ut­maningar i en digital miljö.

Det fjärde – och mest omfattande – avsnittet innehåller bidrag som behandlar IT:s an­vändning i affärsverksamhet och arbetsliv. Här finns bidrag om olika aspekter på elektronisk handel, upphovsrättens framtid, yttrandefrihet på Internet, behovet av nya arbets­rättsliga begrepp med anledning av nätverksföretag, fastighetsrättsliga aspekter på byggandet av bredbandsnät samt användningen av databaser för att göra genom­gångar av den immaterialrättsliga situationen i ett företag.

Avsnittet om säkerhet och sårbarhet innehåller två bidrag. Det ena disku­terar och följer upp Observatoriets arbete med att skapa en missbruksmodell för skyd­det av person­uppgifter, vilken skulle kunna ersätta den, åtminstone i vissa sammanhang, alltför byråkratiska regleringen om hur personuppgifter får behandlas. Det andra dis­kuterar utformningen av straffrättsliga bestämmelser, bl.a. dataintrång och ur­kunds­brotten, i en IT-miljö.

Det sista avsnittet behandlar diverse olika frågor om IT i det rättsliga maskineriet. Här märks bidrag som tar upp en juridisk användning av XML, utvärdering av rättsliga informationstjänster, alternativ tvistelösning i nätverksmiljö samt domstolarnas IT-användning.

Många artiklar framstår i huvudsak som nya verk, medan andra utgör bearbetningar av författarnas tidigare arbeten, t.ex. publicerade som rapporter i Obser­vatoriets rap­portserie. Även om nyhetsvärdet hos bidragen i den senare kategorin alltså är begrän­sat kan publiceringen av dessa för­svaras med att antologiformen och användningen av det engelska språket medför att tankarna når ut till en bredare målgrupp. Helhets­intrycket hade emellertid vunnit på att fler för­fattare anknutit sina bidrag till redaktö­rens övergripande frågeställning. Nu framstår framställ­ningen som något splittrad.

Det är inte möjligt att i denna anmälan kommentera alla – eller ens en bråkdel – av de kloka tankar som framförs i de många bidragen. Olika läsare finner säkert behåll­ning i olika artiklar. Själv läste jag de delar som behandlar principiella frågor, så­som strate­gier och begreppsanvändning i lagstiftningen (t.ex. Per Furbergs och Sören Ömans bidrag), med särskilt intresse. Att följa jakten på ett perspektiv på samspelet mellan juridik och IT är också stimulerande. Tankeväckande är t.ex. de skilda håll­ningar som intas av Peter Seipel och Viveca Bergstedt Sten. Den förre argumenterar, liksom redan i sin avhandling Computing Law från 1977, för ett särskilt och samman­hållet studium av de rättsliga frågor som IT medför. Seipels inställning är att de mate­riella IT-rättsliga frågorna och frågorna kring rättslig IT-använd­ning (metodfrågorna) bör studeras tillsammans och att det finns viktiga kopplingar mellan dessa grupper av frågor. Bergstedt Sten ser emellertid utifrån sin praktiska horisont få sammanhållande faktorer i själva lagstiftningen som motiverar en sammanhållen IT-rätt, men menar att den praktiska IT-rätten hålls samman av de särskilda krav, t.ex. på teknisk och af­färsmässig förståelse, som ställs på de inom området verksamma juristerna.

Även några bidrag som tar upp i mitt tycke angelägna rättspolitiska frågor, förtjänar att lyftas fram särskilt. Här kan nämnas Anders R. Olssons artikel som diskuterar be­hovet av ett yttrande­frihetsskydd i förhållande till privata subjekt. Frågan har blivit ytterst aktuell mot bakgrund av att Internet, som fyller en allt vikti­gare roll som kom­munikationsmedium, bygger på en infrastruktur som främst kontrolleras (och kan begränsas) av företag. Även Sören Ömans tankar om möjligheterna att skapa ett miss­bruksorienterat person­uppgiftsskydd känns ytterst angelägna, inte minst mot bakgrund av den omfattande kritik som riktats mot att person­uppgiftslagens behandlingsregler är för byråkratiska och hotar såväl insyn som yttrandefrihet. Också Mikael Pawlos och Gustaf Johnsséns insiktsfulla analyser av de IT-relaterade problemen inom upp­hovs­rätten respektive skatterätten bör leda till fortsatt debatt och åtgärder från lag­stiftarens sida. Listan kunde göras längre!

Sammanfattningsvis kan antologin varmt rekommenderas, inte bara till jurister som vill vidga sin rättsliga horisont, utan även till alla andra som vill få en introduktion till det komplexa för­hållandet mellan juridik och IT.

Daniel Westman

Boken kan i sin helhet laddas ner från www.itkommissionen.se. Där finns även infor­mation om hur den kan beställas i pappersform.

Senast ändrad 2011-08-25