DVD-Jon friad
Onsdagen den 15 januari 2003
Den 7 januari 2003 meddelade Oslo tingsrätt sin dom i det straffrättsliga målet mot Jon Lech Johansen, kallad DVD-Jon. Han var åtalad för att oberättigat ha berett sig tillgång till DVD-filmer och/eller DVD-dekrypteringsnycklar. Rätten frikände den idag 19 årige Jon Johansen på alla punkter.
Domstolen ansåg det bevisat att Johansen under hösten 1999 utvecklade programvaran DeCSS och gjort källkoden tillgänglig på nätet. DeCSS bryter igenom skyddet för DVD-filmer, kallat CSS (Content Scramling System), och skapar en okrypterad kopia av filmen.
Åklagaren väckte åtal mot Johansen i januari 2000, efter anmälan av Motion Picture Association (MPA) och DVD Copy Control Association Inc (DVD CCA) om överträdelse av strafflagens 145 §.
Norska strafflagens 145 § st. 1-2 lyder:
"Den som uberettiget bryter brev eller annens lukket skrift eller på lignende måte skaffer seg adgang til innholdet, eller baner seg adgang til en annens låste gjemmer straffes med bøter eller fengsel inntil 6 måneder.
Det samme gjelder den som ved å bryte en beskyttelse eller på lignende måte uberettiget skaffer seg adgang til data eller programutrustning som er lagret eller som överføres ved elektroniske eller andre tekniske midler."
Johansen skulle, för att kunna fällas till ansvar enligt denna paragraf, antingen själv eller genom medverkan med annan, ha brutit igenom ett skydd eller på annat liknande sätt, skaffat sig oberättigad tillgång till (innehållet) data eller programutrustning.Tyngdpunkten i bestämmelsen är inte genombrytningen av skyddet, utan att man skaffat sig oberättigad tillgång till innehållet. Via lagstiftning och avtal avgörs vilka som har berättigat tillgång till innehållet. Det är alltså berättigandet till innehållet, inte hur tillgången skett, som skall prövas. Det innebär enligt Oslo tingsrätt (domen s.13) att bestämmelsen inte gäller då någon på annat sätt än en producent förutsatt, skaffar sig tillgång till data han är berättigad till. Det gäller även om det sker genom genombrytning av skydd eller på liknande sätt.
Domstolen prövade först om Johansen genom utvecklingen av DeCSS och offentliggörandet på Internet hade skaffat sig själv eller medverkat till att annan fått oberättigad tillgång till DVD-filmer i strid med strafflagen 145 § st2.
Domstolen fann att den som köper en DVD-film som är lagligt framställd, har berättigad tillgång till att få se filmen. Denna rätt gäller däremot inte för köparen/innehavaren av en piratkopia. Det var inte visat i målet annat än att Johansen använt DeCSS på filmerna ”The Matrix” och ”Det femte elementet”, och han köpt dessa på ett lagligt sätt. Johansen kunde därför inte fällas till ansvar för att i relation till sitt eget nyttjande av DeCSS gjort sig skyldig till brott mot 145 §.
Domstolen prövade om Johansen genom att göra källkoden tillgänglig för andra medverkat till att annan brutit mot 145 §. Det fanns inget bevis i rättegången om att någon de facto nyttjat DeCSS på piratkopierade DVD-filmer, varför Johansen inte heller kunde fällas för medverkan till något fullbordat brott. Rätten prövade också om framställandet och tillgängliggörandet av DeCSS kunde anses vara framställande och offentliggörande av ett ”verktyg” som gör det möjligt för andra personer att begå brott, i detta fall få oberättigad tillgång till DVD-filmer. Avgörande i denna prövning är om "verktyget" DeCSS har ett legalt användningsområde. Som framgår ovan är det inte straffbart att använda DeCSS på filmer man förvärvat legalt. Det är inte heller i strid med den norska upphovsrättslagen att framställa kopior (av filmen) för enskilt bruk. Det innebär att det finns legalt användningsområde för DeCSS. Men även om DeCSS har ett legalt användningsområde, kan dock Johansen dömas för medverkan till brott, om hans avsikt var att programmet skulle användas uteslutande för brottslig verksamhet (se domen sid 15 vari hänvisas till Høyesterett dom Rt 1996 s. 965 ang. försäljning av varor för framställning av brännvin). Domstolen ansåg dock att det var svårt att säkert utröna Johansens avsikt med utvecklingen av programmet och offentliggörandet på Internet. Johansen uppgav själv att hans avsikt var att bidraga till utvecklingen av en DVD-spelare för operativsystemet Linux och att offentliggörandet på Internet var nödvändigt för att programmet skulle kunna testas och fel uppdagas, så att programmet kunde vidareutvecklas.
Utdrag från Johansens uttalanden på chatlistor (t.ex. ICR , Internet Relay Chat) från hösten 1999, visade dock på andra avsikter. Rätten ansåg dock att det inte gick att lägga för stor vikt på utskrifter från chatlistor (pratekanaler) när det gäller Johansens avsikter med utvecklingen av DeCSS. Samtalen kan innehålla överdrifter, humor och ironi, och det som sägs är knappast helt genomtänkt alla gånger (domen sid. 17). Domstolen fann på denna grund att det inte var bevisat utöver all rimlig tvivel (kravet i en brottmålsrättegång) att Johansens avsikt med utvecklingen och offentliggörandet av programmet var att bidraga till olovlig kopiering av DVD-filmer. Sammantaget innebar detta att Johansen inte heller kunde fällas för försök till medverkan till överträdelse av strafflagens 145 § st 2 när det gäller tillträde till DVD-filmer. Detta gäller oavsett om Johansen insåg att programmet kunde missbrukas.
Johansen var också åtalad för att ha skaffat sig oberättigad tillgång till de s.k. spelnycklarna som används för att dekryptera DVD-filmer. Avgörande i den här prövningen blev om det förelåg oberättigad tillgång till spelnycklar genom "brudd på en beskyttelse eller på lignende måde". Det förutsätts då att spelnycklarna rent faktiskt var skyddade mot "insyn" och att avsikten med skyddet var att hindra just olovlig insyn. Faktorer som endast "vanskliggjør innsyn" kan dock inte räknas som sådant skydd som avses i 145 § st 2, eftersom avsikten inte har varit att skydda mot olovlig insyn (se domen sid. 18)[?]
Skyddet av DVD-filmer, CSS, består av flera former av skydd i form av koder och nycklar som lagts "ovanpå" varandra. Titelnyckel används för att kryptera själva filmen, därefter krypteras titelnyckeln med en skivnyckel. Skivnyckeln krypteras med ett urval av ca 400 spelnycklarna. En DVD-spelare som har minst en utav spelnycklarna, kan dekryptera skivnyckeln, och med denna kan titelnyckeln dekrypteras så att skivans innehåll kan ses och/eller höras i okrypterad form. (Se domen sid. 6)
Enligt Presidenten i DVD CCA, John Hoy, är CSS-skyddet en kompromiss mellan film- och DVD-producenter för att de som stod bakom utvecklingen av DVD-teknologin skulle kunna knyta till sig filmindustrin för att ha något innehåll att sälja. Hemlighållandet av spelnycklar är, enligt Hoy; en förutsättning för att få licens att producera DVD-spelare som kan spela krypterade filmer. Licenserna kontrollerades av DVD CCA. Domstolen anser dock inte att det finns tillräckliga bevis för att alla producenter faktiskt hållit det avtalsvillkoret. I målet framkommer att Xing-spelaren inte hade något skydd för sina spelnycklar.
Enligt Johansen och av vad som framgår i målet av utdrag från chatlistor har programkoden för dekrypteringsalgoritmen som finns i CSS utvecklats av någon kallad "the nomad" genom reversee engineering ("omvendt utvikling") av en DVD-spelare av märket Xing. (Se domen sid 7 och 20). I den programkoden fanns minst en spelnyckel. Johansen erhöll också e-post från Brian Demsky som laddat ner DeCSS och skapat ett program för att utröna de ca 400 spelnycklarna. Avsikten var att undgå att DeCSS inte skulle fungera om DVD CCA drog tillbaka någon av spelnycklarna. Johansen förmedlade spelnycklar mellan Demsky och ”the nomad” men att han har inte något minne av att han själv deltog i ”testningen” av nycklarna. (Se domen sid 10). Demsky meddelade den 9 oktober 1999 att han fått fram de ca 400 spelnycklar. Han skickade spelnycklarna till Johansen. Härefter blev det känt i media att CSS var knäckt.
Autenticifieringsalgoritmen i CSS erhåll Johansen via nyhetsgruppen Livid på Internet. Enligt honom är det Derek Fawcus som tagit fram den programkoden. Johansen satte samman programkoderna för autenticifieringsalgoritmen och dekrypteringsalgoritmen samt lade på GUI (Graphical User Interface), dvs. ett användargränssnitt som gör programmet lätt att använda. Det blev sammantaget datorprogrammet DeCSS. Användargränssnittet är konstruerat så att programmet kan användas i operativsystemet Microsoft Windows. (Se domen sid 8)
Domstolen hade att pröva om erhållandet av spelnycklarna skett genom att någon skaffat sig oberättigat tillgång till dessa genom att bryta igenom ett skydd e likn, jfr norska strafflagen 145 § st 2. Fråga var då om reversee engineering (omvendt utvikling) innebar sådant straffbart brytande av skydd. Reversee engineering har inte omtalats i förarbetena till 145§, och med hänsyn till legalitetsprincipens [1] särskilda tyngd på straffrättens område skall bestämmelsen tolkas snävt.
Domstolen återger Bjørn Bjerkes definition i boken "Reversee engineering" (1994). "Omvendt utvikling er dermed en process hvorved en får forståelse for dataene og prossessene i et eksiaterende datamaskinsystem. Målet er å trekke ut innhold, struktur og dataflyt fra eksisterende datamaskinprogrammer og representere denne informasjonen i en from velegnet for videre analyse og dokumentasjon."
Domstolen ansåg att Bjerkes förklaring av ”omvendt utvikling” samt den förklaring Johansen givit av hur "the nomad" skrev dekrypteringsalgoritmen efter att ha ”foretatt omvendt utvikling” av en Xing-spelare, gjorde det svårt att beteckna detta som ett brytande av ett skydd eller likn. Rätten fann det inte visat att bara det faktum att ett datorprogram distribueras i objektkod, skulle innebära att programproducenten önskat skydda källkoden. Orsaken kan lika gärna vara att programmet i objektkodsformen kan användas direkt i datorn. Rätten ansåg därmed att "den omvendte utviklingen som "the nomad" foretok ikke innebærer en overtredelse av straffeloven § 145 annet led" (se domen sid. 20).
I den programkod Johansen erhöll från "the nomad" fanns minst en utav de sk spelnycklarna i CSS. Det hade inte skett något brytande av skydd eller likn. i förhållande för att få tillgång till de spelnycklar som fanns i Xing-spelaren, men vad gällde för framtagandet av de andra spelnycklarna ? Brian Demsky kom fram till samtliga spelnycklar i CSS via programkoden för dekrypteringsalgoritmen i CSS som Johansen gjort tillgänglig på Internet. Även om resultatet av DeCSS är att skydd brutits igenom e likn., så ger ändock inte genombrytningen oberättigad tillgång till data eller annat som han (Johansen) inte är berättigad till. Som framgår ovan, ansåg rätten inte att användningen av DeCSS på filmer som varken är olovligt framställda eller erhållna, innebar överträdelse av 145 § st 2 i norska strafflagen.
Rätten fann att Johansen inte heller såvitt gäller tillgängliggörandet av spelnycklar, i enlighet med resonemanget ovan om tillgängliggörandet av DeCSS, kunde fällas till ansvar för vare sig medverkan eller försök till medverkan.
Johansen blev frikänd på alla åtalspunkter.
I svensk rätt finns motsvarigheten till norska strafflagens 145 § i Brottsbalkens bestämmelser i 4 kap 9c § om dataintrång.
9 c § Den som … olovligen bereder sig tillgång till upptagning för automatisk databehandling eller olovligen ändrar eller utplånar eller i register för in sådan upptagning döms för dataintrång till böter eller fängelse i högst två år. Med upptagning avses härvid även uppgifter som är under befordran via elektroniskt eller annat liknande hjälpmedel för att användas för automatisk databehandling. Lag (1998:206).
Även i svensk rätt är rätten att ta del av innehållet avgörande för om ett brott skett eller ej. Den brottsliga handlingen skall innebära att man olovligen bereder sig tillgång till, ändrar, utplånar eller i registerför en adb-upptagning.
Vare sig i Norge eller i Sverige finns idag något skydd för det tekniska skyddet. Det är dock lagändringar på gång i bl.a. Norge och i EU:s alla medlemsländer, som bl. a kommer att innebära att ett rättsligt skydd för tekniska skydd införs. Även tillverkning, import, spridning, försäljning etc. av produkter eller tjänster som kan användas för bryta tekniska skydd, kommer att förbjudas. Dessa regel återfinns i art 6 i det i maj 2001 antagna InfoSoc-direktivet (direktiv om harmonisering av upphovsrätten i informationssamhället). I USA finns motsvarigheten till detta skydd i den sedan 1998 gällande DMCA (Digital Millenium Copyright Act). Bakgrunden till dessa lagändringar i både USA och inom EU är de bestämmelser som ingår i den internationella konventionen WIPO Copyright Treaty (WCT), art 11.
Till skillnad från den friande norska domen , har i USA tillgängliggörandet av DeCSS källkod ansetts olaglig enligt DMCA. Programmeraren Eric Corley (känd som Emmanuel Goldstein) har av en andrainstans domstol ansetts skyldig till brott mot skyddet av tekniska skydd (anticircumvention protection, 17 USC Sec 1201 ) när han i november 1999 på webbplatsen http://www.2600.com, i samband med en artikel om Johansens m.fl. , angav såväl objekt- som källkod för DeCSS. Målet byggde helt på att det skett ett tillgängliggörandet av teknologi som kunde användas för att kringgå (circumvent) tekniska skydd. Fråga var inte om det skett någon olaglig kopiering av DVD-filmer eller om någon berett sig oberättigat tillgång till filmerna.
Hade det vid tiden då DVD-Jon skapade och tillgängliggjorde DeCSS även i Norge funnits de skydd som anges i DMCA och i InfoSoc- direktivet hade troligen prövningen av DVD-Jons ansvar istället skett enligt dessa bestämmelser. Slutresultatet kunde då ha blivit helt annorlunda.
[1] Inget straff utan lag, dvs. ingen får straffas för ett brott som inte är straffbelagt vid den tid då brottet begås.
Källor
Oslo Tingsretts dom den 7 januari 2003 , Åklagaren v. Jon Lech Johansen
Norsk strafflag 145 § , jfr Svensk brottsbalk 4 kap. 9c §
United States Court of Appeals for the 2nd Cir, Decided Nov. 28, 2001, Universal City Studios, Inc v. Eric Corley (Emmanuel Goldstein) and 2600 Enterprises Inc
DMCA USC 17 Sec 1201
Direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (förk. Info-soc direktivet), art 6.
WIPO Copyright Treaty (WCT), från 1996, art 11